8 frågor om tiggeri ”Både hjärta och hjärna behövs”

Fredrik Malm
Foto: Peter Knutson

Under senare år har antalet fattiga EU-medborgare som kommer till Sverige ökat. Riksdagsledamoten Fredrik Malm ger sin och FP:s syn på saken.

Varför kommer det hit så många tiggare?

– Orsaken till att fler fattiga EU-medborgare kommer till Sverige är utbredd fattigdom, utanförskap och främlingsfientlighet i hemländerna. Män och kvinnor ser inga alternativ till familjens försörjning än att komma hit och tigga. Många är romer som drabbas av en utbredd antiziganism.

Vad kan man göra för att färre ska komma?

– Det behövs en politik med både hjärta och hjärna. Lösningen finns i länder som Rumänien och Bulgarien. Det krävs också fler åtgärder för att bekämpa diskriminering, rasism och antiziganism. Staten bör också via biståndsbudgeten ge stöd till organisationer som arbetar på plats i hemländerna. Men det är också viktigt att Sverige inte agerar på ett sätt så att fler kommer hit och tigger.

Vad görs för att utöva politiskt tryck på Rumänien och Bulgarien? 

– Folkpartiet har drivit på för detta och det kommer vi fortsätta att göra. Vi har inte sett att nuvarande regering har höjt rösten, men jag utgår ifrån att de också agerar inom EU-systemet.

– Sverige kan också samarbeta direkt med Rumänien och Bulgarien för att ge stöd kring utveckling av skola, socialtjänst och jobbskapande åtgärder.

Vad kan vi göra här i Sverige?

– Akut hjälp som exempelvis natthärbärgen ska ges, men ska inte bidra till att hålla människor kvar i tiggeri. Socialtjänstens insatser måste omfatta EU-medborgarnas barn, som inte ska tillåtas leva under svåra förhållanden som vi inte skulle acceptera för andra barn. Men åtgärder som gör att fler söker sig hit för att tigga bör dock undvikas.

Hur ser du på avhysningar?

– Många kommuner och markägare vittnar om problem kopplade till tillfälliga boenden. Oreglerade boplatser ska inte accepteras och avhysningar ska kunna ske. Man får inte långvarigt uppehålla sig på annans mark och enligt lokala ordningsstadgor gäller ofta tältningsförbud. Avhysningarna måste dock göras på ett rättssäkert sätt med respekt för den enskildes värdighet, integritet och egendom. Det är viktigt att tydlig information ges till de berörda.

Vad gäller skolgång och vård?
– Skolgången måste vara ett ansvar för hemländerna. Jag vänder mig starkt emot konceptet att de fattigaste EU-medborgarna ska åka till andra änden av unionen för att sitta och tigga med en kopp i handen, alltmedan barnen följer med och går i skolan ena månaden på ett ställe och nästa månad någon annanstans. Det blir inte någon fungerande skolgång. Barn har rätt till utbildning och skolan måste fungera bättre i hemländerna.

– I teorin har fattiga EU-medborgare rätt till vård, men i praktiken saknas ofta de intyg som behövs för att en faktura ska kunna skickas till personens hemland. Då gäller istället de regler som gäller för papperslösa, det vill säga vård som inte kan anstå.

Det har hänt att såväl tiggare som deras boplatser har attackerats. Vad kan man göra?
–  Rasistiska nätforum sprider hat och uppviglar till attacker mot EU-medborgarnas tältläger. Rättssamhället måste ta attacker och hot på största allvar och bekämpa dem. Polisens kunskap för att bekämpa hatbrott måste stärkas.

Kan lagstiftningen skärpas?

– Regeringens samordnare pekar på att det blivit vanligare att fattiga EU-medborgare utnyttjas. Det ska inte vara tillåtet att tjäna pengar genom att exempelvis ta betalt av den som tigger för att hen sitter på en viss plats. Det är bra att kartläggning av situationen för EU-medborgare nu sker. Vi är öppna för att lagstiftningen behöver skärpas för att motverka att fattiga män och kvinnor utnyttjas.

Lena Hallerby

DELA