Äldreomsorgen: En västanfläkt av vad som väntar

Tema Välfärd

Hemtjänsten har gjort det möjligt för äldre att bo kvar hemma längre. Men med få äldreboendeplatser tvingas många bo kvar hemma även när de är i mycket dåligt skick, hävdar forskaren Pär Schön. 

Det har blivit allt svårare för äldre att få en plats på ett äldreboende. Enligt Socialstyrelsen minskade antalet äldreboendeplatser med närmare 30 000 mellan åren 2000 och 2014. Det innebär att var fjärde äldreboendeplats försvunnit under 2000-talet.

Pär Schön, forskare vid Aging Research Center och Äldrecentrum, säger att det i dag finns en tanke om att äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt och att nödvändig vård och omsorg ska erbjudas i hemmet istället för på institution. Han påpekar att de allra flesta vill bo kvar i den egna bostaden så länge det går och att hemtjänsten har gjort det möjligt för äldre att faktiskt bo kvar hemma längre.

– Men det har också lett till att många äldre har blivit tvungna att bo kvar hemma för att det inte finns tillräckligt med äldreboendeplatser. Många äldre riskerar att bli fångar i sina egna hem, säger Pär Schön.

Socialstyrelsen uppger att andelen över 80 år som bor i ett särskilt boende har minskat från nästan 22 procent i början av 2000-talet till 15 procent 2012. Enligt Pär Schön är de som kommer in på ett äldreboende idag i betydligt sämre skick än tidigare.

– På 80-talet var otrygghet, ångest och ensamhet vanliga skäl till att bli beviljad en plats på ett äldreboende. I dag är det i hög grad den äldres kognitiva förmåga och om personen lever ensam som bedöms, säger Pär Schön.

Hans forskning har visat att var femte äldre avlider inom en månad från det att han eller hon kommer in på ett äldreboende. Det hänger enligt honom även samman med att man under en lång tid har skurit ner på antalet sjukhusplatser.

– Vi har i dag lägst andel sjukhusplatser per capita i hela EU. Det leder till att många äldre blir utskrivna för tidigt, vilket kräver stora insatser av hemtjänst. Det i kombination med för få äldreboendeplatser gör att många som bor hemma är i mycket dåligt skick. När det väl blir dags för flytt är många så sjuka att de knappt hinner flytta in innan de avlider.

Även om det enligt Pär Schön finns ett behov av att bygga fler äldreboenden ser han inga tecken på att så sker. Istället tyder det mesta på att antalet platser fortsätter att minska.

Den främsta orsaken är att det ofta är dyrare för kommunerna att ha en person på äldreboende jämfört med att erbjuda hemtjänst.

– Genomsnittskostnaden per person på ett äldreboende ligger på runt 700 000 per år medan det för hemtjänsten ligger på runt 250 000 kronor, säger Pär Schön.

Om utvecklingen med allt färre platser skulle fortsätta kommer våra äldreboenden, enligt Pär Schön, i framtiden enbart att vara ett boende för demenssjuka.

– Och då ensamstående demenssjuka, tillägger han och syftar på att anhöriga får ta ett större ansvar.

Han säger att det skulle behövas någon form av mellanboenden och nämner de gamla servicehusen som ett exempel. Men han säger att det inte finns några enkla lösningar utan att det i framtiden kommer att krävas svåra prioriteringar.

Pär Schön skulle därför vilja att politikerna gick samman över blockgränserna för att diskutera frågan.

– Det behövs stabilitet och långsiktighet i den här frågan. Det kommer att krävas prioriteringar och då är det viktigt att man tar det i en öppen diskussion. Det som vi ser nu är bara en västanfläkt mot hur det kommer att se ut om tio år. De 30-talister som det handlar om nu var små kullar jämfört med de 40-talister som kommer. Då börjar den riktiga utmaningen.

I Stockholm vill Folkpartiet att alla över 85 år som vill en plats på servicehus ska beviljas det utan att det behövs någon biståndsbedömning.

– Har man fyllt 85 år tycker jag att det finns starka skäl att få bo i ett servicehus om man vill det. Det är inte rimligt att 40 procent av de sökande får avslag samtidigt som en av sex lägenheter står tom, säger Lotta Edholm (FP), oppositionsborgarråd och gruppledare.

Folkpartiet beräknar att förslaget skulle kosta omkring 100 miljoner kronor per år.

– Det kan jämföras med hela budgeten för äldreomsorgen i Stockholm som ligger på sju miljarder kronor, säger Lotta Edholm.

Hon menar att möjligheten att få komma in på ett servicehus innebär en viss trygghet som hon tror skulle bidra till att många äldre blir friskare. Det i sin tur skulle kunna leda till att de inte har samma behov av hemtjänst.

– Det är många som är ensamma och otrygga i dag. Jag tror att det här skulle kunna öka livsgnistan.

Lotta Edholm säger också att det skulle avlasta en redan hårt belastad socialtjänst som med förslaget inte skulle behöva göra någon biståndsbedömning i dessa ärenden.

Folkpartiet i Stockholm försökte under förra mandatperioden att driva igenom samma förslag. Man lyckades då inte övertyga Moderaterna i Stockholms stadshus.

Tobias Setterborg

DELA