Birgitta vill se en liberal utrikesoffensiv

Birgitta Ohlsson återvänder från sin föräldraledighet till en allt mer orolig värld. Framförallt Islamiska Statens övergrepp i Syrien, ett allt mer aggressivt Ryssland och främlingsfientliga partiers inflytande i Europa bekymrar Folkpartiets utrikespolitiska talesperson.

Birgitta Ohlsson har precis återvänt från föräldraledigheten med yngsta dottern när hon anländer till Visby för ännu en Almedalsvecka. Hur många Almedalsveckor det har blivit genom åren har hon tappat räkningen på. Men åtminstone ett 15-tal gånger sedan tiden som aktiv i LUF från slutet av 1990-talet, säger hon.

Som Folkpartiets utrikespolitiska talesperson återvänder hon till en mer orolig värld än på länge. Hon säger att det som liberal egentligen bär emot att bara fokusera på den brutalitet vi ser i dag.

– Vi ska komma ihåg att det inte var bättre förr. Vi har sett enorma framgångar. Barnadödligheten har halverats i världen och allt fler människor får sina mänskliga rättigheter säkrade, säger Birgitta Ohlsson.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är sjätte året i rad som demokratin går tillbaka.

– Den fantastiska uppgången sedan 1945 och framåt har inte bara stannat av utan går tillbaka, säger Birgitta Ohlsson.

”SVERIGE HAR EN GLOBAL PLIKT ATT STRAFFA TERRORISTER OCH MÄNNISKOR SOM BEGÅR FOLKMORD.”

Inte helt oväntat glider vårt samtal ganska snart in på Islamiska Staten (IS) och de övergrepp som begås i Syrien och Irak. Under Almedalsveckan föreslog Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor, att återvändande IS-krigare skulle åtalas för landsförräderi. Dessutom skulle Sverige skicka Jas-plan till Syrien i kampen mot IS. Birgitta Ohlsson säger att Folkpartiet redan för ett år sedan föreslog att Sverige skulle bidra militärt.

– Det handlar framförallt om att utbilda och hjälpa irakiska och kurdiska soldater militärt som nu utgör fronten. Om det sedan i framtiden skulle handla om trupper bör det ske i någon form av koalition som i så fall koordineras av FN eller NATO, säger Birgitta Ohlsson.

Hon är också positiv till att åtala hemvändande IS-krigare för landsförräderi. Däremot tycker hon att det är en dålig idé att dra tillbaka medborgarskapet som Ebba Busch Thor föreslog i sitt Almedalstal.

– Sverige har en global plikt att straffa terrorister och människor som begår folkmord. Speciellt om det är personer som enbart har svenskt medborgarskap. Det är bättre att de här människorna ställs inför rätta och sitter i fängelse i Sverige än att de åker tillbaka och mördar och våldtar. Men det är klart att straffen behöver bli mycket längre än vad de är i dag. Svenskar som deltar i folkmord ska aldrig gå fria. Vi ska inte ha krigsförbrytare som går lösa på våra gator, säger Birgitta Ohlsson.

Många av de européer som ansluter sig till IS gör det via den turkiska gränsen. Birgitta Ohlsson anser att Europa bättre bör stötta Turkiet i arbetet med att stoppa människor från att ansluta sig till Islamiska Staten.

– Turkiet har ett tufft uppdrag. De stoppar visserligen många på flygplatser. Men deras gräns är lång.

Birgitta Ohlsson vill se en liberal offensiv som går ut på att stötta de fläckar av liberal demokrati som finns i regionen. Tunisien behöver stöd. Hon tycker att den fria världen har varit för kortsiktig och lämnat många länder för snabbt vilket har öppnat upp för så kallade failed states.

– Vi behöver belöna länder som visar på demokratiska ambitioner, säger Birgitta Ohlsson och syftar då på till exempel ökad handel, bistånd och stärkt säkerhet.

”JAG BLIR FÖRBANNAD PÅ EN DEL EU-LÄNDER SOM VILL MILDRA KRITIKEN MOT RYSSLAND.”

I vårt eget närområde är det ett allt mer aggressivt Ryssland som oroar Birgitta Ohlsson.

Hon berättar att hennes egna femåriga dotter frågade om Putin ville anfalla Sverige.

– Det säger något om den orossituationen som finns, säger Birgitta Ohlsson.

För henne är det självklara svaret på den ryska aggressionen ett svenskt medlemskap i Nato.

– Jag tror och hoppas verkligen att Nato blir en stor valfråga 2018. Jag skulle bli djupt besviken om Alliansen inte lyckades komma överens om att driva frågan i valet 2018.

Som svar på Rysslands agerande i Ukraina vill hon att EU ger ukrainarna en tydlig vägkarta för ett framtida medlemskap.

– Det kommer att vara en lång och tuff väg för Ukraina. Men det måste vara tydligt att när de är redo och lever upp till kraven så ska de kunna gå med. Det är viktigt att hoppet om ett EU-medlemskap finns där.

EU måste också sätta hårt tryck mot Ryssland vars ekonomi är enormt sammanbunden med den europeiska ekonomin. Det är viktigt med fortsatta sanktioner mot Ryssland.

Dessutom behöver unionen vara enig i sin kritik. Något som den inte alltid är i dag, enligt Birgitta Ohlsson.

– Jag blir förbannad på en del EU-länder som vill mildra kritiken mot Ryssland.

Hon säger också att det är viktigt att det finns ett starkt stöd till de goda krafterna i de här länderna.

– Vi får inte vända oss emot grupper i Ryssland som vill ha demokrati och frihet. De progressiva grupper som finns måste veta att de har vårt stöd. Vi har allt för många gånger lämnat dem åt sitt öde. Det blir inte demokrati utan goda demokrater, säger Birgitta Ohlsson.

Därtill har vi framväxten av nationalistiska, främlingsfientliga och populistiska partier som växer sig allt starkare i Europa. Något som, enligt Birgitta Ohlsson, kan föra Europa in i en mer konservativ riktning.

– Vi ser att många av de här partierna inte är småpartier längre utan att börjar bli maktfaktorer. Här tycker jag att det är viktigt att liberaler har förmågan att bekämpa extremism oavsett om det rör sig om höger- eller vänsterextremism eller våldsbejakande islamism.

Hon tycker sig se ett mönster i Europa där många har svårt att stå emot de här partierna och därför börjar anpassa sin politik.

– Liberaler bör ha lite is i magen. Vi ska se utmaningarna och integrationen måste bli mycket bättre, men vi får inte tumma på de liberala värdena, säger Birgitta Ohlsson.

”VI HAR TAPPAT VÅR BISTÅNDSPROFIL NÄR DET GÄLLER FRÅGOR SOM RÖR UTBILDNINGSBISTÅND OCH TRADITIONELLT BISTÅND.”

Biståndsfrågan är en gammal klassisk folkpartifråga. Birgitta Ohlsson menar dock att partiet har tappat lite av sin biståndsprofil. Och här är hon självkritisk.

– Det är viktigt att demokratibiståndet står i centrum för Folkpartiet. Och där vred vi Alliansen i den riktningen. Men vi har tappat vår biståndsprofil när det gäller frågor som rör utbildningsbistånd och traditionellt bistånd. Dessutom har vi aldrig haft någon politik för klimatbistånd.

Biståndet kan inte utrota fattigdom, enligt Birgitta Ohlsson, men det kan vara ett smörjmedel som tillsammans med frihandel lyfter människor ut ur fattigdom.

– Folkpartiet är jätteduktiga på frågor som rör feminism och skola. Vi borde ta de frågor vi är duktiga på hemmaplan och göra dem globala, säger Birgitta Ohlsson.

Tobias Setterborg

Dela med andra
Tobias Setterborg
Tobias Setterborg