Broarna in i politiken bör bli fler och bredare

Folkmotion, sänkt rösträttsålder, föräldraledigt för förtroendevalda i kommuner, en ny maktutredning samt möjlighet för unga att sitta kvar i fullmäktige trots att de studerar på annan ort. Det är några av Demokratiutredningens förslag.

Alldeles innan maktskiftet 2014 tillsatte dåvarande EU-och demokratiminister Birgitta Ohlsson (L) den så kallade demokratiutredningen med liberalen Olle Wästberg som ordförande. Under tiden som har gått sedan dess har utredningen kommit med ett antal forskarrapporter och haft ett flertal seminarier på temat demokrati runt om i landet. I måndags var det dock dags för att lämna över slutbetänkandet ”Låt fler forma framtiden” på drygt 700 sidor till nuvarande demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP).

Utredningen har hämtat mycket inspiration från de nordiska grannländerna.

Redan för ett par veckor sedan blev det känt att man skulle föreslå sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i några kommuner i de kommande två kommunalvalen. Idén kommer från Norge.

– Försöket där ska visserligen pågå ytterligare ett val innan man tar ställning fullt ut, men hittills kan man bland annat peka på ett högre valdeltagande även framöver. Jag har hört med folk inom Venstres och detta är inte det minsta kontroversiellt där, säger Olle Wästberg.

Med folkmotion blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt.

Han pekar också på att rösträttsåldern i Sverige i realiteten inte är 18 utan drygt 20 år. Eftersom det är fyra år mellan valen och man inte får rösta förrän på sin födelsedag innebär det att förstagångsväljarna i snitt är drygt 20 år. De flesta förstagångsväljare har både varit myndiga och valbara i två år när de röstar. Sänks rösträttsåldern till 16 blir genomsnittet drygt 18 år.

Ett annat ganska långtgående förslag handlar om att även vanliga medborgare ska kunna lägga en så kallad folkmotion. Det förslaget har utredningen i sin tur hämtat från Finland, där samkönade äktenskap har blivit verklighet just tack vare en folkmotion.

Tanken bakom folkmotionen är att enskilda ska kunna väcka förslag till riksdag, kommun och landsting. Enligt utredningens förslag ska Västra Götalands länsstyrelse få till uppgift att sätta upp en demokratiportal på internet. Där ska invånare kunna skriva in förslag till motioner och medborgarinitiativ, som andra sedan har möjlighet att tillstyrka. Får förslaget stöd av 1 procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i kommun eller landsting ska det väckas och behandlas på samma sätt som andra motioner till dessa församlingar.

– Med folkmotion blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt, säger Olle -Wästberg.

Demokratiportalen ska även fungera så att det är möjligt att ta initiativ till lokala folkomröstningar och på webbplatsen samla in namn för att stödja ett sådant initiativ. Det är idag möjligt med hjälp av exempelvis bank-id.

Demokratiutredningen presenterar också ett paket med förslag som handlar om de förtroendevaldas ställning i kommuner och landsting och om hur man ska kunna underlätta för dem.

– I dag hoppar 40 procent av de nyvalda av sina uppdrag före nästa val och ser man till dem under 29 år är siffran ännu högre, nästan 50 procent. Många unga lämnar därför att de börjar studera på annan ort och många kvinnor därför att de inte har möjlighet till föräldraledighet från sitt uppdrag, säger Olle Wästberg.

Därför föreslår utredningen att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de har flyttat från orten. På så sätt kan exempelvis unga, som studerar på annan ort, behålla sitt kommunala engagemang på hemorten. Likaså bör man kunna vara föräldraledig från sitt uppdrag på samma sätt som i riksdagen, där en ersättare tillfälligt går in under denna ledighet.

Ett annat viktigt förslag rör funktionsnedsattas möjligheter att delta i det politiska livet. Både nämndsammanträden och partimöten hålls ofta i otillgängliga lokaler. Dessutom är det för många omöjligt att vara politiskt aktiv då antalet timmar för personlig assistans eller ledsagarservice inte räcker till. Utredningen föreslår därför att den med funktionsnedsättning som har politiska uppdrag ska ges extra tilldelning av timmar för detta.

Olle Wästberg berättar vidare att utredningen luftar tanken om begränsade mandatperioder för exempelvis kommunstyrelse- och nämndordförande, men man lägger inget konkret förslag.

– Sveriges kommuner och landsting (SKL) är kraftig motståndare till ett sådant förslag.

Han är också bekymrad över den ökade polariseringen i debatten samt det faktum att 95 procent av kommunfullmäktigeledamöterna anser att de ”sitter på åhörarläktaren” och inte har mycket att säga till om. Det är till nackdel för demokratin.

Ett annat bekymmer är att de politiska partierna idag är i stort sett frånvarande i utanförskapsområden. Och det gäller samtliga partier.

– Riksdagsledamoten Robert Hannah (L), som har suttit i utredningens parlamentariska referensgrupp, är närmast ett undantag. Jag besökte Angereds gymnasium och där var det flera som faktiskt kände till honom!

Demokratiutredningen vill också ha en bredare översyn av hur de olika formerna av partistöd egentligen används.

– I dag sitter till exempel samtliga partisekreterare i riksdagshuset, och inte på något partikansli. Allt mer pengar används också för att skapa resurser kring partiledaren. Vi vill därför ha en översyn av att stöden används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet, säger Olle Wästberg.

Utredningen ska nu ut på remiss och Olle Wästberg hoppas på ett förslag till riksdagen före årsskiftet. Om så sker kan förhoppningsvis flera av förslagen bli verklighet under denna mandatperiod.

Lena Hallerby

Demokratiutredningens förslag i korthet

  • Utredningen vill att en ny maktutredning, som ska få i uppgift att sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet, ska tillsättas.
  • En bredare översyn av partistödet bör göras för att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet.
  • Det ska vara möjligt för fullmäktigeledamoter att behålla sitt uppdrag även om de flyttar från kommunen.
  • Det ska bli möjligt för förtroendevalda att vara föräldralediga och sjukskrivna.
  • Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslår utredningen att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former. 
  • En medborgerlig förslagsrätt, så kallad folkmotion, införs. Dessutom ska en nationell demokratiportal upprättas som ska göra det möjligt att lämna och stödja folkmotioner liksom att ta initiativ till och stödja lokala folkomröstningar över internet.
  • Försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval i några kommuner.
  • Personer med funktionsnedsättning bör få assistans och ledsagarservice beviljad för ett politiskt engagemang.
  • Det ska framgå av kommunallagen att fullmäktige ska verka för att medlemmarna ska ha förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut.
DELA