Cecilia Malmström på besök i den svenska valrörelsen

Cecilia Malmström framför blå EU-flagga med gula stjärnor

Under förra veckan besökte EU:s handels­kommissionär Cecilia Malmström Sverige. NU mötte henne när hon talade om EU med Jan ­Björklund vid Liberalernas valstuga i centrala Stockholm.

Vilken intryck har du fått av svenska EU-valrörelsen?
– Dels att den nu kommit igång, dels att den verkligen handlar om europa­politik, vilket vi inte är vana vid. Först handlade det bara om ja och nej i de första två valrörelserna. Men nu handlar det faktiskt om EU-frågor, vilket är bra. Det ökar intresset.
– Vi har en vision, en uppsättning idéer om EU som vi vill försvara för att de är hotad, säger Cecilia Malmström.

Efter samtal med kollegorna i kommissionen är det övergripande intrycket att man även i övriga länder pratar Europa på ett annat sätt än tidigare.
– Det känns som det är mycket som står på spel. Och att även från andra länder kommer det indikationer på att det kan bli ett högre valdeltagande.
– Efter Brexit, efter den ekonomiska krisen, EU vs Kina vs Trump, klimatfrågorna – klimatungdomarna demonstrerar i Bryssel, Paris, Tyskland osv. I Europa demonstrerar de ofta med EU-flaggor för de tycker att EU måste göra mer.

Enligt Eurostat är stödet för EU högre än på många år, med få undantag – i Italien och Tjeckien går det ned. Samtidigt finns oron för att högerextremistiska och EU-kritiska partier är på frammarsch och får en större plattform i Europaparlamentet efter valet, en paradox kan det tyckas.
– Visst är det intressant. Det finns en motsägelse, där får man ju gå ned i detalj och granska, men efter den ekonomiska krisen finns det en allmän skepsis mot etablissemanget och de etablerade partierna. Man ser också att de tradtionella partierna tappar inflytande i de nationella valen, säger Cecilia Malmström och menar att det egentligen inte handlar om EU. Till exempel tar den polska regeringen en tuff fight mot EU, men det polska folket är positivt till unionen.

Du har varit med i EU-projektet under lång tid som EU-minister, EU-­­parlamen­tariker och nu EU-kommissionär. Har dina förhoppningar och din tilltro till unionen som projektet förändrats?
– Inte egentligen. Det finns tillfällen då man känner att det är trögt och det är svårt att fatta beslut, men det är ju mer processerna runt omkring. Men själva den europeiska idén och projektet, vikten av att samarbeta har jag aldrig tvivlat på.

Varför behövs Liberalerna i Europa­parlamentet?
– Det är den partigrupp generellt som stått upp för värderingsfrågorna, som varit starkast i sitt stöd för frihandel, drivit på i miljöfrågorna och som vill utveckla europatanken. Och i den liberala gruppen finns starkt stöd för en koldioxidskatt till exempel, säger Cecilia Malmström.
Hon menar att värderingsfrågan är de viktigaste frågorna i årets val.
– Hur ska vi se till att EU håller samman och att vi har de grundläggande fundamenten? Man måste respektera grundläggande rättigheter, pressfrihet, oberoende rättsväsen, det var det man skrev på när man gick med i klubben.
– Sakpolitiskt tycker jag att EU:s roll i världen är viktig. EU måste kunna stå upp mot ett allt mer isolationistiskt och protektionistiskt USA som bryter mot internationella spelregler. Det smärtar mig att säga det, för jag är en varm vän av USA och det transatlantiska samarbetet. Men vi har en administration i USA som försöker straffa alla länder som man inte tycker om genom att lägga på tullar. Vi har ett ganska aggressivt Kina, ett oroligt Ryssland, Turkiet. Hur kan EU fortsätta stå upp tillsammans med andra länder för internationella systemet?
– Sedan är det klimatet, en ödesfråga, och där har vi ett ansvar inte minst för kommande generationer. EU har gjort mycket, utsläppen minskar på det stora hela inom EU, men det är en av de riktigt stora frågorna. Och där är det svårt, många inrikespolitiska intressen som spelar in.

Vilka utmaningar har unionen framöver?
– Först och främst att gå vidare utan ­britterna. Miljöfrågorna, ekonomin efter den ekonomiska krisen, nu går det åt rätt håll men samtidigt varnar många oberoende ekonomer om att krisen står runt hörnet och vi måste vara beredda på det.
– Vi har halkat efter i internationell konkurrenskraft, nyföretagande, innovationer, artificiell intelligens, digitalisering – där finns konkurrensen från Asien till exempel. Där behövs det stora satsningar och forskning.

Är EU-projektet hotat när extremist­partierna får platser i parlamentet?
– Nej, det är inte hotat som sådant. Det sitter både höger- och vänsterpopulister i parlamentet redan idag, så det är inte något fundamentalt nytt. Men nu är de starkare och sitter de facto även i regeringar. Och de här länderna ska skicka kommissionärer – som inte tror på EU-projektet. Det blir första gången i EU:s historia som kommissionen, som ändå är motorn för att EU ska fungera, kommer ha tre, fyra fem personer som inte tror på det europeiska samarbetet så som det ser ut idag. Det kan innebära att det blir väldigt svårt att fatta beslut och att unionen gradvis kan försvagas.

Kommer det gå att fatta beslut?
– Det får vi ju se. Det har vi aldrig ställts inför tidigare.
– Och vi har ju sett hur svårt det har varit att fatta beslut om migrationen. Och varenda gång vi ska besluta om sanktioner mot Ryssland är det drama. Hur länge kommer det gå?
– Det hotar inte europatanken i morgon, men det byggs in element som kommer göra det svårare att driva frågor och fatta beslut.
– Man måste fundera på om man ska i vissa frågor måste gå över till majoritetsbeslut. När det gäller koldioxidskatten är det enhällighet på skattefrågor, utrikespolitiken är enhällighet. Där blir det så klart väldigt svårt. Men kanske vissa saker – vissa sanktioner, mänskliga rättigheter kanske man kunde gå mot mera majoritetsbeslut. En del kräver fördrags­ändringar, en del kräver att tillräckligt många länder kommer överens om det, säger Cecilia Malmström.
– Sedan har vi EU:s budget, där det nu k­ommissionens förslag att det ska vara villkorat att man kan inte få massa pengar från EU:s struktur- och regionalfonder om man bryter mot artikel 2, EU:s grundläggande värderingar. Men det krävs ju enhällighet att få igenom en budget, samtidigt som de länder som berörs mest också är de som får mest pengar och är intresserade av att det finns en budget.

Var ser du EU om tio år?
– Just nu är det svårt att förutse. På den ljusa sidan: fler människor säger att samarbetet är bra och viktigt, och att vi måste kunna fatta beslut inom EU. Stödet för euron har inte varit så här starkt sedan det infördes. Inget annat land har på allvar sagt att det ska göra en brexit.
– EU har inte fallit samman. Och det ­hoppar ju ändå upp nya politiska liberala rörelser, i Ungern finns Momentum till exempel. De kommer inte välla in med mandat i parlamentet, men de kommer sitta med i den liberala gruppen. Slovakien valde en ung liberal kvinna till president. Det händer saker, det startar motkrafter.

Text och Foto: Fia Björklund

DELA