Därför är jag liberal: ”Vi tror på frihet, ansvar och medmänsklighet”

Respekten för människors värdighet

När Bengt Westerberg drev frågan om eget rum på långvården så insåg jag att Liberalerna – då Folkpartiet – var partiet för mig. Jag arbetade som sjuksköterska och att se människor som tvingades leva i sjukdom inför öppen ridå i flerbäddsrum kändes inte värdigt.

Jag vill att människor ska ha friheten att bestämma över sina liv och över sin hälsa, ges möjlighet att vara delaktiga, ges mer makt över det närmaste och mest intima i livet.

Min son blev senare aktiv i Liberala ungdomsförbundet. Hemma runt köksbordet satt vi inte sällan i djupa politiska diskussioner om statens befogenheter, vården, skatter, arbetsmarknaden, skolan, och så vidare.

Hans nyvunna kunskaper och erfarenheter väckte ytterligare intresse hos mig. Jag insåg

Anna-Lena Johansson, kommunalråd (L) Sollentuna.

att om jag på allvar vill att människor ska ges större möjligheter att forma sina liv – så är det dags att engagera sig.

Att göra skillnad för människor och se att det politiska arbetet ger resultat ger mig extra energi. Att vi liberaler behövs blir än mer tydligt när icke-medmänskliga krafter växer i samhället.

Anna-Lena Johansson är kommunalråd för Liberalerna i Sollentuna och ordförande för vård- och omsorgsnämnden.

Jag vill att alla ska kunna göra den klassresa min mamma och pappa gjorde

Niklas Frykman, riksdagskandidat (L) i Södermanland.

Klassresan börjar i klassrummet. Jag behövde inte göra den, min mamma och pappa gjorde den före mig. De var de första i vår familj som gått gymnasiet och pappa gick till och med på teknisk högskola. Vi hade välfyllda bokhyllor hemma. Alla har inte det.

Jag vill att alla ska kunna göra den sortens klassresa som min mamma och pappa gjorde.

När jag var tolv år reste jag till Sovjetunionen. Det vaccinerade mig för all framtid emot kommunismen och annan extremism. Det som slog mig mest var hur systemet hade brutit ned människorna och miljön. Ingen ansträngde sig. Ingen brydde sig. Nu förstår jag att det var bristen på frihet som var orsaken. Vi människor behöver frihet och eget ansvar för att fungera och må bra.

Allra mest betyder det för den som har mycket lite frihet. Flickan som inte får träffa den hon vill, pojken som behöver personlig assistans för att klara sina mest grundläggande behov. Dem vill jag ge friheten tillbaka.

Ibland när man läser tidningar och sociala medier kan allt verka nattsvart. Samtidigt sker det en fantastisk utveckling inom teknik och medicin. Fattigdomen i världen minskar snabbt och allt fler lever i demokratier. Utvecklingen är fantastiskt spännande. Jag vill att Sverige ska bli en vinnare i denna nya värld. Vår framtidstro behöver förnyas.

Niklas Frykman är småbarnsförälder från Eskilstuna och kandiderar till riksdagen för Liberalerna i Södermanland.

Möjligheten att bli vad du vill

Susanne Bäckman, Liberalerna i Bromölla.

Jag engagerade mig politiskt när jag 2011 arbetade på gymnasiesärskolan och Introduktionsprogrammet. När ungdomsarbetslösheten i Bromölla låg på 34 procent och oron för våra barn och ungdomars framtid bara ökade.

En liberal utgångspunkt är att människor är olika och har olika intressen och ambitioner. En grundskola och ett gymnasium för alla måste innebära att det finns en mångfald av olika utbildningsalternativ med olika svårighetsgrad och olika längd.

Flexibla yrkesutbildningar och fortsatta satsningar på lärlingsutbildningar ger individen större möjligheter att lyckas med sin gymnasieutbildning. Att skapa insikt om yrken och utbildningar tidigt i grundskolan är ett måste. Möjligheter till spetsutbildningar för extra begåvade och ökade möjligheter att läsa in gymnasiekurser på högstadiet. Arbetsmarknadskunskap och vägledning genom studiebesök bör vara obligatoriskt.

Annars kanske vi missar möjligheten att utbilda oss till perfusionist.

Susanne Bäckman är lärare och kommunpolitiker för Liberalerna i Bromölla, i nordöstra Skåne.

Drömmen om en värld där alla barn är trygga

Christina Örnebjär, riksdagsledamot (L) Örebro län.

Det är för att jag sett kontrasterna, levt med att det inte finns pengar till matsäck på utflykten eller skridskor till idrotten som jag gav mig in i politiken. För att jag sett mina vänner gömma lapparna om present till lärarna eftersom de visste att hemma fanns inga pengar att få.

Det är för att jag vet hur svårt det är att vara åtta år med föräldrar som ligger i en vårdnadstvist där du vare sig vill eller kan ta ställning och där du används som en bricka i spelet och inte riktigt räknas, för du är ju ett barn.

Det är för att jag vet hur det är att vara elva år och se sin kompis pappa bli hämtad med polisbil mer eller mindre varenda fredag. Det är för att jag vet hur det är att vara femton och se samma kompis själv bli hämtad med polisbil.

Det är för att jag vet hur det är att vara ett av dessa barn jag vill göra skillnad. Kan vi drömma om en värld där barn slipper gå till skolan med ont i magen för att de återigen ”glömt” matsäck, om en värld där det inte spelar någon roll var du bor, om en värld där varje barn ses som en individ med egna rättigheter – då kan vi också göra skillnad.

Jag blev politiker för att göra skillnad för de barn som lever så idag och det är därför jag är socialliberal.

Christina Örnebjär bor i Kumla och är riksdagsledamot för Liberalerna från Örebro län.

 

DELA