Därför bör Sverige satsa på rymden

Tidningen NU bjöd in Sveriges enda astronaut, Christer Fuglesang, att bidra med sin syn på varför rymd och rymdforskning bör ha en framskjuten plats i framtiden. 

Rymden! Finns det något mer fascinerande och lockande än rymden? Man går ut en stjärnklar natt, drömmer sig långt bort, eller kanske ser en ljusprick som rör sig i sakta mak men med helt konstant fart över himlavalvet. En av de tusentals satelliter som idag snurrar runt vår jord. Det skulle till och med kunna var den Internationella rymdstationen ISS – permanent bemannad i över 17 år – som har fångat vår blick. Med rätt belysning skiner den kraftigare än någon himlakropp, förutom solen och månen.

Rymden är dock inte bara en evig källa till nyfikenhet och ökad kunskap om vårt universum – vad vi är, vad allt består av och hur det hänger ihop – samt något som utmanar oss att vidga våra vyer, åka längre bort och upptäcka och utforska nya världar.  Nej, rymden erbjuder också fantastiska möjligheter för alla på jorden. Den infrastruktur som har byggts upp med satelliter, inte bara underlättar våra liv på marken, utan vi har under rymdålderns 60 år blivit helt beroende av den. Det är vädersatelliter som ger data till prognoserna och varnar för orkaner. Det är kommunikationssatelliter så att vi kan prata med vem som helst på jorden i realtid och titta på nyheter och sportevent var de än sker. Det är navigationssatelliter som gör att alla nu använder sin smartphone vart man än ska.

Och så har vi många olika jordobservationssatelliter som kan ge snabb information vid katastrofer, som talar om hur skog och åkrar växer, som lär oss mer och mer om vår jord – inte minst om klimatförändringshotet – och mycket mer. Det är nog i huvudsak fantasin som sätter gränser för allt som kan göras med satellitdata.

Trots allt som redan görs i rymden, så kommer rymdaktiviterna mångdubblas under de närmaste 5-10 åren. Tack vare teknikutvecklingen så kan satelliter göras mycket mindre och billigare. Uppsändningskostnader – den stora flaskhalsen – minskar, bland annat tack vare privata entreprenörer som Elon Musk med företaget SpaceX. Konstellationer av satelliter – hundratals, till och med tusentals – som jobbar tillsammans håller på att byggas och de första har redan skickats upp. De kommer snart att kunna erbjuda vem som helst, när som helst, att köpa bilder från var som helst på jorden och ge internetkontakt via satelliter var man än är – ett fantastiskt sätt att hjälpa länder som idag har dålig täckning.

Nya farkoster för astronauter utvecklas och kommer nog testflygas redan i år. Konkreta planer för att återvända till månen kommer äntligen att utarbetas och om 5-6 år kommer människor åter att gå där – både kvinnor och män den här gången. Förutom ren forskning, så är de nya månfärderna nödvändiga för att ge all kunskap vi behöver innan vi kan åka till Mars. Rymdturism kommer slutligen äntligen att börja ordentligt. Korta rymdskutt med några minuters tyngdlöshet kanske redan i slutet av 2018 och senare även färder i bana runt jorden. Jag tror att om tio år finns det första rymdhotellet.

Sverige kan och får inte missa att vara med på detta nya utvidgade rymdäventyr! Vi har teknik, vi har kompetens, vi har geografiska förutsättningar. Självklart kan vi inte göra allt, men vi kan vara med delvis på det mesta (månfärderna!) och satsa eget på annat (satellituppsändingar från Esrange!). Vi investerar i högteknologi, vi utmanar oss själva, vi inspirerar både unga och äldre. Det sista är något oerhört viktigt som allt för ofta ignoreras. Rymden – en inspiration för oss alla!

Christer Fuglesang

DELA