FP-initiativ till regional handlingsplan

I dag finns det inte någon handlingsplan mot våldsbejakande extremism i någon av Gävleborgs läns kommuner. Folkpartiet har därför lämnat in en gemensam motion om en regional handlingsplan.

I syfte att få till ett aktivt arbete för att motverka demokratifientliga element föreslår Folkpartiet nu att kommunerna och regionen samverkar för att skapa en tydlig och gemensam handlingsplan.

Det görs genom att samtliga kommunföreningar i länet har lämnat in en motion till respektive kommunfullmäktige.

Helene Åkerlind, oppositionsråd i Gävle, är en av de folkpartister som har arbetat fram motionen.Hon menar att det är viktigt med en regional handlingsplan och att utmaningarna i arbetet mot våldbejakande extremism kan se olika ut i regionen.

Men gemensamt för alla är att det handlar om dialog och samverkan samt att arbeta inkluderande.

– Det är det förhållningssätt som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfter fram som framgångsrikt. Och det är dit vi vill nå, säger Helene Åkerlind.

– Vi måste bli ett vi som vill försvara demokratin i Sverige och inte ett vi och de.

Hon tar som exempel att den som är kontaktperson i dag och som bland annat oroliga föräldrar kan kontakta när det kommer till våldsbejakande extremism är säkerhetschefen i kommunen och inte socialchefen som Helene Åkerlind skulle föredra.

– Jag ser säkerhetschefen som en person man kontaktar för att förhindra ett attentat medan socialchefen skulle handla mer om förebyggande arbete. Det är två sätt att bemöta problemet, säger Helene Åkerlind.

– Tittar vi på regionen i dag är många unga, och vuxna för den delen, väldigt flyttbara. Då är det viktigt att man samarbetar över kommungränserna, säger Helene Åkerlind.

Hon nämner skolan som exempel.

– Vill man komma åt den radikalisering som sker i de yngre åldrarna är det viktigt att nå dessa ungdomar i skolan. I Gävleborgs län går många ungdomar i gymnasieskolor som ligger utanför den egna kommungränsen, säger Helene Åkerlind.

Inom Region Gävleborg samverkar länets kommuner redan i olika former. Det kan exempelvis handla om utbyte av erfarenheter i nätverk, verksamhetsutveckling, uppdrag som gemensamt planeras och utförs i olika sammanhang. Helene Åkerlind ser gärna att man bygger vidare på den struktur som finns.

Hon säger att man inte har någon klar bild av hur utbrett problemet med radikalisering är. Lokaltidningen Gefle Dagblads granskningar av den lokala moskén visade bland annat att man från moskéns sida hade bjudit in radikala föreläsare.

– Vi kanske har mer att arbeta med än vad vi trott. Det är därför vi behöver den här handlingsplanen och behöver inleda med att faktiskt titta på hur det ser ut i regionen, säger Helene Åkerlind.

– Det är viktigt att moskén är tydlig i sitt arbete och tar avstånd från våldsbejakande extremism. Det får inte råda några som helst tvivel på hur de uttrycker sig till de ungdomar som är i deras verksamheter, säger Helene Åkerlind.

Hon betonar att det här arbetet inte bara handlar om religiös extremism utan också om den autonoma vänstern och vitmakt-rörelsen.

– I Gävle har vi har en del problem med vänsterextremism. Inte minst Folkpartiet har blivit utsatt av den vänsterextrema gruppen AFA. Vi måste ha en tydlig linje mot alla tre inriktningar, säger Helene Åkerlind.

 Tobias Setterborg

DELA