Hon brottas med stora europeiska utmaningar

European Parlament

De flesta experter är ense om att Dublinförordningen och EU:s rådande asylpolitik brutit samman. Inom EU har arbetet med att ta fram en ny asylpolitik satts igång. Cecilia Wikström, europaparlamentariker (L) leder förhandlingarna i Europaparlamentet kring den nya Dublinförordningen. Förra veckan presenterade hon sina förslag för hur en ny gemensam asylpolitik kan utformas.

– Den nuvarande Dublinförordningen, som avgör vilket land som är ansvarigt för att handlägga en flyktings asylansökan, är satt ur spel. Det blev uppenbart år 2015, då över en miljon människor flydde undan krig, konflikter och förföljelse, och ansökte om internationellt skydd i EU, med påföljden att Dublinsystemet fullständigt bröt samman.

I maj 2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag på en reviderad Dublinförordning efter att den rådande förordningen satts ur spel. I samband med det arbetet blev Cecilia Wikström utsedd till föredragande i Europaparlamentets arbete med den nya förordningen.
– EU står vid ett vägskäl. Vi kan inte fortsätta med urvattnade kompromisser och hastiga engångslösningar i krissituationer som vi redan på förhand vet kommer att genomföras för sent eller inte alls. Nu vill det verkligen till att vi tänker innovativt och kreativt.
– Det är dags att sätta stopp för ett system där flyktingar tvingas anlita samvetslösa människosmugglare som forslar dem genom Europa. I stället måste vi bygga upp ett system som ger alla flyktingar incitament att registrera sig omedelbart vid ankomsten till EU.

– Min slutsats är att den nya förordningen måste säkra att alla länder delar på ansvaret för de asylsökande. Alla medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i Europa, måste ta sitt ansvar, både för att registrera alla flyktingar som anländer, och för att skydda och upprätthålla EU:s yttre gränser. Alla personer som behöver internationellt skydd måste få detta mycket snabbare än i dag, medan de som inte har rätt till asyl återsänds till sina hemländer, snabbt och under värdiga former.

Cecilia Wikström förslag innehåller fem konkreta mål.
• Alla länder blir skyldiga att dela på ansvaret för de asylsökande.
• Medlemsländerna med yttre gränser tar sitt ansvar, både för att registrera de flyktingar som anländer och för att skydda och upprätthålla EU:s yttre gränser.
• Personer som behöver internationellt skydd får detta mycket snabbare än i dag, medan de som inte har rätt till asyl återsänds till sina hemländer under värdiga former.
• Alla asylsökande har incitament att registrera sig omedelbart vid ankomst till första EU-land.
• Att asylsökande ska kunna lita på att deras ansökningar handläggs juridiskt korrekt och likadant i alla medlemsländer, men att de inte har rätt att välja i vilket medlemsland som de ska ansöka om asyl.

Vilka punkter i ditt förslag tror du kommer möta mest motstånd?
– Det svåraste kommer bli att få medlemsländerna att gå med på att hantera omfördelningen av flyktingar utifrån fördelningsnyckeln. Motståndet finns framför allt från en minoritet av medlemsländer i Ministerrådet, såsom Ungern, Polen och Slovakien. Detta är dock ingen blockerande minoritet.

EU-kommissionen föreslår ­böter för de länder som vägrar ta emot flyktingar men du säger nej till ett sanktionssystem. ­Varför?
– EU-kommissionen föreslår att det ska finnas en undantagsklausul i den korrigerande omfördelningsmekansimen, som ger medlemsländerna möjlighet att köpa sig fri från ansvar genom att betala 250 000 euro för varje asylsökande som de egentligen skulle ha tagit emot. Det är oacceptabelt att sätta sådana prislappar på människor som söker internationellt skydd och jag föreslår att denna bestämmelse stryks.

Vad vill du ha i stället?
– EU:s alla medlemsländer måste respektera de regler som de europeiska lagstiftarna i demokratisk ordning har kommit överens om. Därför är det oroande att flera politiker i ledande ställning i olika medlemsländer har sagt att de vill strunta i demokratiska beslut som fattas av EU, eftersom de inte stämmer överens med de nationella preferenserna.

– Mot bakgrund av detta föreslår jag att EU villkorar stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna mot deltagande i EU:s flyktinghantering, speciellt gällande den korrigerande omfördelningsmekanismen. Det vore inte logiskt att låta medlemsländer dra nytta av andras solidaritet och samtidigt strunta i sina egna åtaganden enligt regler som vi gemensamt kommer överens om för att värna solidariteten i Europa.

I förra veckan presenterade hon sitt förslag. Nu fortsätter processen i parlamentet.
– Jag inväntar ändringsförslagen från mina skuggrapportörer från de övriga politiska grupperna och förslaget väntas gå igenom i Europaparlamentet, förhoppningsvis redan innan sommaren.

Cecilia Wikström är en av många som nu arbetar med att lösa en av de frågor som många skulle beskriva som en av EU:s ödesfrågor. ­Arbete pågår i en tid då de EU-skeptiska vindarna blåser allt starkare.
– Bakom oss ligger nu ett år som rent politiskt inte kan beskrivas som annat än ett av de mest omvälvande på länge. Populismen fortsätter att vinna mark och har tagit sig  uttryck i form av Trump, Brexit och fortsatta framgångar för främlingsfientliga och antidemokratiska röster. Samtidigt närs den populistiska retoriken, med lätta svar på svåra frågor, av att världens problem endast tycks läggas på en hög. Flyktingfrågan är ett av de tydligaste exemplen, som fortfarande kräver svar från världssamfundet.

Samtidigt som Cecilia Wikström är oroad över utvecklingen menar hon att det är viktigt att se hel­heten.
– Viktigt att hålla i minnet är att de senaste årens populistiska utveckling endast är ett trendbrott i en större positiv trend, där världen åstadkommit enorma framsteg de senaste åren inom exempelvis sjukvård och den digitala marknaden. Men tydligt är att en del människor inte känner att de tar del av dessa framsteg och dessutom känner stor otrygghet med omvärlden.

– Jag kommer att göra mitt bästa för att leda den opinion som ser bekymrat på världens utveckling, men som inte vill beskriva samhället som ett nollsummespel där människor måste ställas mot varandra. Tillsammans formar vi nu detta år och tillsammans kan vi vara starka och verka för en öppen och frihetligt sinnad motreaktion mot de EU-skeptiska vindarna.

Ylva Westlund

DELA