Jan Björklund: ”Vi ska våga vara tuffa och samtidigt rida spärr mot SD”

Utspelen och positioneringarna inför höstens val har redan börjat. Den här veckan lade regeringen fram sin valbudget. NU har träffat Jan Björklund för att diskutera vilka tankar som rör sig i hans huvud inför valet i höst. 

Ingen kan förutsäga framtiden, men att samhällsdebatten under de senaste åren upptagits mycket av bland annat skola och integration, har knappast någon kunnat missa. Parallellt har många andra förskjutningar av debatten ägt rum, i polemiserande riktning. Spännvidden av åsikter har breddats betydligt.

– Sen socialismen förlorade sin attraktionskraft i och med Berlinmurens fall, har valrörelserna inte alls varit lika ideologiska längre. Det har mest handlat om ’vem kan ge mest pengar till skola, vård, omsorg´. Det har varit en genomsnittlig valrörelse de sista 25 åren, säger Jan Björklund.

– Men nu har vi plötsligt stora ideologiska skillnader mellan partierna. Dels har vi högerextrema krafter, både i Sverige och hela västvärlden, som vill gå åt ett mycket mer nationalkonservativt håll. Stänga gränser, gå ur EU, ståltullar och allt vad det nu är. En stark utmaning mot en liberal samhällsmodell.

– Det den här extremvänstern och extremhögern har gemensamt, är att de avskyr liberalismen.

– Det här måste vi vara beredda på, och det är vi. Flera partier kommer att delta i försvaret av den öppna samhällsmodellen och Alliansen kommer att stå emot trycket mot företagsamheten. Men det är vår huvuduppgift att stå för det försvaret.

Det finns två motsatta tendenser samtidigt, i den svenska skolan, dels att resultaten i internationella mätningar nu har ökat något, men samtidigt att fler elever inte får godkänt i alla ämnen.

– Båda sakerna är sanna samtidigt. Pisa går upp efter våra skolreformer men antalet underkända ökar, vilket beror på att vi har en kraftigt ökad flyktinginvandring. De eleverna har svårt att nå målen de första åren i Sverige.

– Sjutton och en halv procent av eleverna i nian var underkända i våras. Det är den högsta siffran någonsin. Den har aldrig varit högre, framhåller Jan Björklund.

– Den var 13 procent när vi bytte regering 2014. Nu är den 17,5.

– Att antalet underkända ökar nu beror ju inte på saker som Gustav Fridolin har gjort. Men det beror på att han inte gör något.

– Det man nu skulle behöva göra, är massiva insatser för att lyfta de här invandrareleverna. Och då handlar det inte bara om att ösa på massor av resurser. Det är verkligen inte det enda svaret. Utan det handlar om ganska många andra saker. Det handlar om undervisningsmetoder i skolan.

– Om man överlåter mycket ansvar åt eleverna i skolan, då kräver det att eleverna är mogna för det och att föräldrarna hemma kan stötta och hjälpa till. Men så är det inte för många av de nyanlända.

– Föräldrarna kan vara lågutbildade och kan inte hjälpa till. Så undervisningsmetoderna i skolan är centrala.

Det vore fel att mena att bara invandringen i sig är orsaken till problemen. Det vore att lägga skulden på de som drabbas, när det egentligen handlar om att skolan lagt upp undervisningen på fel sätt, menar Jan Björklund.

– Det andra är att vi har gått för långt med det som med ett fint ord i skolvärlden kallas inkludering. Det vill säga att alla elever med svårigheter ändå ska gå i samma klass och ha samma lärare.

– Vi har gått för långt där i Sverige. Vi behöver ha fler speciallärare, fler särskilda undervisningsgrupper för elever med svårigheter till exempel. Och tittar vi på andra länder så är det en skillnad mot dem. De har fler sådana insatser och de har inte lika många underkända.

l Vänstern gör redan nu ett huvudnummer av att detta beror på ökade klyftor och det fria skolvalet.

– Vänstern kommer att hävda det ja. Jag menar att de i allt väsentligt har fel

– Grundorsaken där är ju boendesegregationen. Det är inte det fria skolvalet. Om vi tar bort det fria skolvalet då återstår ju den gamla närhetsprincipen. Och då kommer alla att gå i skolan där man bor och eftersom vi bor segregerat så leder det till skolsegregation.

– Jag tycker man kan göra ett par saker. Man kan införa ett aktivt skolval, det vill säga att alla föräldrar ska välja. Idag är det många som låter bli att välja och då hamnar man med automatik på närmaste skola. Man kan också diskutera om det är rimligt att ställa barnen i kö när de föds eller om det ska finnas någon gräns mot det.

Det finns ett samband mellan de två frågorna Liberalerna utsett till huvudfrågor i valrörelsen, skolan och integrationen, båda rymmer stora utmaningar som bottnar i både Sveriges egna misslyckanden och accentuerades av att vi tog emot så många asylsökande under framför allt 2015.

– Vi har ju valt att göra dem till huvudfrågor i valrörelsen, just för att om Sverige lyckas med skolan och integrationen, då kan Sverige gå en strålande framtid till mötes. Men misslyckas vi, då får vi väldigt stora problem med hur vårt samhälle ska hålla ihop. Det här är verkligen nyckelområdena, säger Jan Björklund.

– Sverige behöver ett borgerligt parti som både kan vara tydliga och tuffa i integrationsfrågor men samtidigt rida spärr mot Sverigedemokraterna. Och det är Liberalerna. Att våga tala klartext om integrationsproblem och våga föreslå långtgående åtgärder, men samtidigt en absolut röd gräns mot samarbete med Sverigedemokraterna.

– Alla de här frågorna runt migration, integration och kriminalitet i våra förorter, frågor som hänger ihop med arbetslösheten som går ned bland svenskar men upp bland våra invandrare, de frågorna kommer att vara mycket, mycket viktigare. Integrationen har inte varit en så stor fråga sen 2002 till exempel, framhåller han.

Integrationen har också ett samband med migrationsfrågor, där partiet inte alltid varit helt överens och där det krävts tuffa kompromisser på vissa områden.

– Så var det under 2015 och 2016. Men landsmötet i november 2017 tog ett enigt beslut om migration som också var väldigt tydligt.

– Vi säger nu att Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Men vi kommer inte att kunna gå tillbaka till de regler vi hade 2015. Det går inte. Sverige kan inte vara det enda landet i Europa som avviker kraftigt från resten.

– Sen planeras det nu att EU i juni ska anta en ny gemensam lagstiftning kring asylpolitiken. Vi får väl se, men det verkar vara så att Merkel har bestämt sig. Då får vi se vad det förslaget landar i, men det kommer att vara strängare regler än de som Sverige hade förut.

– Vi ska upprätthålla asylrätten, så att den som kommer hit ska få sin sak prövad. Jag har hört förslag, bland annat från Moderaterna, som varit inne på att man inte längre ska kunna söka asyl i Sverige. Men asylrätten ska upprätthållas.

– Jag är starkt kritisk mot Moderaternas förslag att man skulle upphäva asylrätten. Men jag är också starkt kritisk mot att man skulle låta en stor grupp människor som inte har asylskäl ska få amnesti.

Den politik som kristalliserats fram under förnyelsen, har nu bred enighet i partiet. Under de senare åren har partiet varit sargat, menar Jan, men också upptaget av att just förnya politiken. Nu gäller det att nå ut med den.

– Vi vill ju att väljarna ska uppmärksamma våra nya program. Det är ju det här vi ska bygga valrörelsen på. Och jag är övertygad om att vi nu fokuserar på rätt frågor: försvaret för den liberala samhällsmodellen, skolan och integrationen.

– Det är därför ett liberalt parti finns. För att individer ska få chanser och för att Sverige håller på att klyvas för att en stor grupp inte får sina chanser. Och det riskerar att öka nu. Och sen är det två frågor som det svenska folket bryr sig om och där vi som parti har ett ganska högt förtroende.

Text: Ulf Schyldt

DELA