Karin Karlsbro: Vi konsumerar oss till döds

Black Friday hade jag knappt hört talas om förrän jag var i London i slutet av november för några år sedan. Visst hade dottern och jag tänkt handla en del. Men inte shoppa loss som om det vore det sista vi gjorde. Men så blev det. Vad gör man inte när man får dubbelt så mycket, för hälften så lite?

Köpfesten visste inga gränser. På Lush på Oxford Street var jag till slut lika varm som betalkortet. Personalen bjöd mammorna på vatten medan tonårsdöttrarna fyllde korgarna till bredden med glittrande, tuttifruttidoftande veganska badbomber till pangpris! Det svartnade för ögonen. Jag kände där och då. Nu är det nog!

Konceptet som har sitt ursprung i USA och infaller på klämdagen efter Thanksgiving, finns nu även i Sverige. Men i år har tusentals svenskar skrivit under Naturskyddsföreningens protest mot Black Friday och alla andra dagar som hetsar till ogenomtänkt konsumtion av prylar med uppmuntran om att laga grejer, köpa second hand och konsumera med eftertanke.

Det går inte längre att blunda för klimatkrisen. I oktober presenterade IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport. Där görs en konkret genomgång om vad som händer vid 1,5 graders respektive 2 graders uppvärmning. Skillnaderna är inte marginella.

Säg den pryl som producerats eller transporterats utan mer eller mindre belastning på klimat och miljö, förorenat vatten, tärt på naturens ändliga resurser eller slukat olja. De fulla miljökostnaderna betalar vi helt enkelt inte för. Inte under Black Friday. Och ingen annan dag på året heller.

De svenska koldioxidutsläppen har sedan 1990 haft en nedåtgående trend. Samtidigt som BNP ökat. Orsakerna är flera. Minskad användning av olja. Bättre teknik. Men också ökad import. Utsläppen har flyttat utomlands. Under de senaste 20 åren har de utsläpp som uppkommer på grund av svensk produktion stadigt minskat. Samtidigt har de utsläpp som är kopplade till svensk konsumtion, inklusive importerade produkter, ökat med ungefär 50 procent.

Det går inte att fortsätta träta om statistiken. Om utsläpp ska räknas här. Eller där. Det vi behöver är däremot konkret samarbete för en marknad där all konsumtion betalar sin fulla miljökostnad. En sån marknad kan vi bara få med mer internationellt samarbete. Inte bara Parisavtalet, som ju faktiskt endast sätter en ram, utan också EU:s klimatpolitik, globala förbud mot subventioner till fossila bränslen, marknader för utsläppsrättigheter och frihandelsavtal med hållbarhetsfokus och inte minst transporter, inklusive flyget, som bär sina fulla klimatkostnader.

Inledningsvis avslöjade jag ju att jag gillar att shoppa. Och jag kan också medge att jag älskar handel. Det var när människan började byta grejer med varandra som den här planeten blev bättre att leva på. Handel har gjort Sverige rikt. Handel har gjort Europa starkt. Handel gör varje dag de fattiga mindre fattiga. Handel har gjort kvinnor mer fria. Och handel har givit oss kaffe! Men om vi inte klarar av att minska handelns klimatpåverkan är dessvärre framtiden för vår planet ganska svart.

+ Köp-solidaritet Att UNICEF Sverige samlar in pengar till barn i Jemen, i samband med Black Friday. Ett erbjudande där det inte går att göra av med för mycket pengar, då behoven är enorma.

– Klimathot-hat Jair Bolsonaro, Brasiliens tillträdande president som gick till val på att säga upp Parisavtalet och riva ner landets miljöpolitik och som valt en utrikesminister som anser att klimatfrågan bara är ett verktyg för vänstern att dominera världen.

Karin Karlsbro

DELA