Ledare: Väder är inte klimat, men viktigt

Tre av tio svenskar tror inte på att människan orsakat klimatförändringarna, visar en undersökning från i höstas. Då ligger Sverige ändå bra till, internationellt sett. Ungefär en av tio tror inte alls på att klimatet håller på att förändras, visar andra undersökningar.

Om vi ska försöka hitta något litet positivt med att Sverige i år har drabbats av inte bara värmerekord – för vilket år i ordningen? – utan också av en kraftig torka, så är det väl kanske att den för fram klimatfrågan i medvetandet. Den har tappat, i skuggan av allt tal om kris inom andra områden. I Novus undersökningar av vilka frågor väljarna tycker är viktigast, ansåg 47 procent att det var en viktig fråga i början av 2014 mot endast 35 procent i slutet av 2017.

Klimat är svårgreppbart. Det gör att många forskare svarar undvikande på frågor om till exempel värmen beror på klimatförändringarna. Och det är så klart riktigt. Det är ju inte så enkelt.

Men en varm sommar har ett pedagogiskt värde. Det gör klimatförändringarna mer begripliga. Det här är en möjlig utveckling, något vi måste vara förberedda på. I framtiden är det kanske så här en genomsnittlig sommar ser ut.

Det är vad klimatförändringarna innebär. Juli månad har hittills i nästan hela landet haft en medeltemperatur som legat mellan fyra och åtta grader över det normala, varje dag. Men en dag kan detta vara det nya normala. Vår växtlighet kommer att ändras, förutsättningarna för jordbruk och semesterfirande också. Hur många fler klimatanläggningar kommer det då att säljas 2030, och hur påverkar det elförbrukningen under de varma månaderna?

Eller också får vi många fler blöta somrar. År då nederbörden orsakar ständiga översvämningar. Vårfloder som fyller källare, ihållande sommarregn som mättar lerslänter och orsakar skred.

Båda sakerna kan hända.

I tio års tid har berörda myndigheter försökt få kommuner och andra viktiga aktörer att agera. Regeringen har haft pengar avsatta för klimatanpassningar, men de har mest använts av kommuner som redan drabbats, som förstår allvaret. På andra håll fortsätter man bygga bostäder i områden med översvämningsrisk eller på dåligt undersökta lerjordar där rasrisken kan stiga i framtiden.

Redan 2015 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en kunskapsöversikt om hur värmen påverkar kommunerna – riskbilden för att fler äldre drabbas av besvär, el- och vattenförsörjning kan slås ut och andra hot som många inte tänker på. Hur många kommuner har vidtagit åtgärder mot detta sedan dess?

Det är berömvärt när vi ser enskilda initiativ för att hantera effekterna av årets värmebölja. Människor ställer upp, handlar åt grannar, skänker foder åt bönder om de kan, kommuner avstår från att vattna eller låter djur beta istället för att klippa gräsmattor och kasta bort gräset.

Men i längden är det inte solidaritet vi behöver, utan krisberedskap.

DELA