Så får du jobb
KRÖNIKA. Arbetslösheten bland ungdomar (20-24 år) är två till tre gånger högre än för 25-64-åringar. Visserligen är ungdomarna inte arbetslösa lika länge, och ibland kan man se att arbetslösheten är självvald för att man väljer att kanske jobba kortare perioder för att därefter studera eller resa. Men även med hänsyn taget till det kan man konstatera att ungdomsarbetslösheten har ökat och att svenska ungdomar i är i högre grad arbetslösa än ungdomar i andra europeiska länder.
När politiker ska förklara varför varierar argumenten. Från vänster hörs krav på fler utbildningsplatser och fler jobb i offentlig sektor. Från borgerligt håll framhålls ofta LAS som en bromskloss, i synnerhet i kombination med höga ingångslöner.
Den som vill ha lite mer fakta att luta sig mot fick en utmärkt julklapp i år i Peter Håkanssons doktorsavhandling Ungdomsarbetslösheten – om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital (Lunds universitet). Där ger han många förklaringar till varför det ser ut som det gör i Sverige. Borde vara obligatorisk kurslitteratur i arbetsmarknadsutskottet.
En av de viktigaste slutsatserna Peter Håkansson drar är att Sverige har blivit sämre, både i förhållande till andra länder och hur det var för exempelvis 50 år sedan, på att skapa en bra övergång mellan skola och arbetsliv. I många andra länder är övergången naturlig eftersom en hel del utbildning är arbetsplatsförlagd. Här har alliansregeringen erkänt misstagen och bland annat återinfört lärlingsutbildningen.
Vad vi numera saknar i Sverige är också utpräglade ungdomsjobb. Från vänster hör vi ofta kritik mot ”McDonaldsjobb” för att de är lågavlönade men faktum är, vilket Håkansson understryker, att vi förr hade betydligt fler okvalificerade arbeten som var direkt anpassade för ungdomar. Bäst exemplifieras de kanske av springschasen. På de flesta arbetsplatser fanns det ungdomar som sprang med bud och fixade enklare arbeten. Det finns mer än en välkänd journalist som har börjat sin karriär med att springa med korrektur på en lokaltidningsredaktion.
Sådana naturliga övergångar mellan skola och arbetsliv har försvunnit i Sverige. Barnen följer inte längre i föräldrarnas spår, utbildningen är förlagd till skolan och inte till arbetsplatsen och extraknäcken är färre, bland annat för att arbetskraften är dyrare om kollektivavtalen ska följas.
Finns det något som har ersatt detta? Inte tillräckligt, och ett resultat av det är den höga ungdomsarbetslösheten. Men Peter Håkansson visar ändå att det även idag går att underlätta övergången. Den som har ett stort socialt kapital har lättare att få jobb. Hög aktivitet i föreningar är ett exempel på något som gör att man blir mer anställningsbar.
Extraknäcken hör också dit. Det är något som utbildningsdepartementet bör ha i åtanke. Därifrån hörs ofta tankar om hur man ska kunna förkorta utbildningstiden. Ett exempel är propositionen Rättvist och effektiv (2009/10:141) där man genomförde tydligare prövning av studieresultat för att öka genomströmningen i högskolan. Kanske bör man mer fundera över hur man ska underlätta studenterna att extraknäcka (i samma proposition höjdes fribeloppet vilket är ett steg i rätt riktning) för att de därigenom ska ha en fot inne på arbetsmarknaden när utbildningen väl är klar.
Jan Fröman, chefredaktör
Skrivet av Administrator 2012-01-20 11:14
