Tidningen NU — det liberala nyhetsmagasinet

Kunden har alltid fel

KRÖNIKA. Det är något som inte stämmer med bostadsmarknaden i Stockholm. Då tänker jag inte i första hand på att det är så himla dyrt. För det är det inte alltid. Jag tänker inte heller på att det är alldeles för många som mer eller mindre (förmodligen mindre) frivilligt köper sitt hyreskontrakt svart för att över huvud taget ha någonstans att bo. Sedan finns det naturligtvis alldeles för många som verkligen inte har någonstans att bo, men de tänker jag inte heller på även om jag kanske borde det. Nej jag tänker på en liten lägenhet som är till salu för kanske en miljon kronor. Den är på tio kvadratmeter, alltså någon kvadratmeter mindre än mitt sovrum. Och där har de fått plats med vardagsrum/sovrum, kök och badrum, eller rättare sagt toalett med dusch. Hyra per månad under femhundra.
Vem vill bo så trångt?
Många!
Man skulle kunna tänka sig att efterfrågan på en sådan lägenhet skulle vara störst bland företag som behöver en övernattningslya i storstaden. Men de flesta som hört av sig är enligt mäklaren ungdomar som vill bo där permanent.
Jag förstår dem. Bo attraktivt mitt i stan med en låg månadsavgift lockar ungdomar.

Lägenheten i Birkastan är inte ensam i landet. I Lund har studentbostadsföretaget AF Bostäder ansökt om dispens hos Boverket för att få bygga minihus till studenter. Här behöver man inte betala någon insats men hyran blir ändå modesta 2500 kronor i månaden. Spatiöst? Knappast. På 8,8 kvadratmeter får man dock plats med samma standard som i Birkastan. Plus liten täppa utanför.
Hur stort intresset är bland studenterna vet vi inte än men jag vågar gissa. Det är stort. När det gäller bostäder är det nämligen så att kunden för det mesta har fel, i alla fall i förhållande till statliga regleringar och Boverket.
Skulle nya studentbostäder följa Boverkets riktlinjer skulle de bli nästan tre gånger så stora. Det låter naturligtvis lite bättre men någon ska betala. De flesta studenter prioriterar plånboken och möjligen läget.
Bostadsmarknaden i Sveriges storstäder och studentstäder plus ytterligare några tillväxtorter fungerar dåligt. När det gäller just ungas möjlighet att komma in på bostadsmarknaden försvåras den ytterligare av att de enda delar av marknaden som fungerar är den för bostadsrätter och egnahem. Och där finns det helt andra trösklar för ungdomar.
Ställer du frågan till en 20-åring om han vill bo på 30 eller 10 kvadrat, svarar han antagligen 30. Problemet är att statliga regleringar inte ställer några följdfrågor, som till exempel var man vill bo, hur mycket man vill betala per månad, hur mycket man har råd att betala, om man just för tillfället prioriterar bostaden högst när budgeten ska göras eller kanske hellre en lång utlandsresa. Det går att ställa väldigt många följdfrågor och snabbt inse att en majoritet av ungdomar väljer bort storleken och kostnaden för andra saker.
För att få fler som bor ordentligt i stället för att vara mambo, kombo eller svartbo måste många regleringar rivas upp. Det är trist att det går så trögt ännu efter fem år med en alliansregering.
Jan Fröman, chefredaktör

Veckans enkätfråga

Behöver handikapplagstiftningen skärpas?

Loading...

Bloggare vi länkar till

  • It gets better
    2012-05-16 Fria tankar om Europa »
  • It gets better
    2012-05-16 Fria tankar om Europa »
  • Världen behöver mer, inte mindre, kärlek!
    2012-05-16 Cecilia Wikström »
  • Provocerande cykelstölder
    2012-05-16 Rättare sagt »
  • Marschera med oss i Uppsala i morgon!
    2012-05-16 Cecilia Wikström »
Fler blogginlägg »

Twitter