Nato-inträde skulle motverka avspänning

Hans Blix
Hans Blix. Foto: Ulf Schyldt

Han har varit folkpartistisk -utrikesminister och chef för FN:s vapeninspektörer. NU har fikat med Hans Blix och pratat om militära interventioner, Nato-medlemskap och kärnkraft.

Hans Blix tar emot i sin lägenhet. Han är vid 87 års ålder fortfarande upptagen med många skiftande uppdrag. Veckan innan har han varit i London för ett möte med Tjernobylfondens givarländer. Fonden, som han är ordförande för, arbetar med att bygga en säkrare inkapsling av den havererade reaktorn som ska kunna hålla fram till det blir möjligt att demontera den och sanera radioaktiviteten.

– Att vara pensionär innebär inte att vara sysslolös. Tvärtom, det är svårt att få tiden att räcka till.

Du har lång erfarenhet av -internationell politik och -diplomati och har uttryckt -skepsis mot bland annat USA:s roll som världspolis, inte minst mot -invasionen av Irak, varför? 

– Hur pass meningsfulla är interventioner? Det är få som ifrågasätter lagligheten i att USA gick in i Afghanistan, i alla fall gör inte jag det. Det fanns ett säkerhetsrådsbeslut för det. Men var det så klokt? Var det så klokt att gå vidare för att avsätta regimen i Irak? Hela den här serien av händelser, Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, har lett till ganska stora dubier om hur rimligt det är. Det går att gå in och skapa anarki, men inte demokrati.

– I släptåget till det finns det som kallas ”R2P” eller ”responsibility to protect”, något som min vän Gareth Evans var med om att formulera. Kan världen stillatigande se på medan ett folkmord begås, som i Rwanda? Nej, det kan vi inte.

– Därför antog FN en resolution som gör det möjligt att trappa upp pressen på regimer och ytterst använda vapenmakt. Men det kräver beslut i säkerhetsrådet och det har man inte alltid haft. I Libyen tänjde man på gränserna. Är det så klokt med interventioner alla gånger?

– Man kan bli av med en diktator, och det kan vara välkommet, men vi bör se med erfarenhetens skepsis på interventioner.

Du skiljer dig från Liberalernas syn på Nato-medlemskap? 

– Även om jag ogillar den nuvarande liberala linjen, så vill jag börja med att den inte är lika op-portunistisk som andra. Folkpartiet har drivit frågan länge. Det går tillbaks till en klart antikommunistisk och prodemokratisk linje. Samtidigt ser jag det som ett sällsynt dåligt valt tillfälle att driva det här. Vi gick från en bipolär världsordning under Kalla kriget, till en unipolär värld under 90-talet. Det var något så när hyfsat.

– Men nu med det ryska angreppet mot Ukraina och annekteringen av Krim, har vi glidit tillbaka mot en bipolär värld. Och alla vi som är tacksamma över att vi har kommit ur de bipolära spänningarna, vill undvika det.

– Att Sverige just i det läget skulle gå med motverkar avspänning. Jag tror det finns mycket opportunism i de andra borgerliga partierna, en parallell med hur kärnkraftsfrågan hanterats. Det finns de som vill fånga upp en opinion som är rädd för strålning och olyckor.

Ja, kärnkraftsfrågan har du har sysslat mycket med. Hur ser du på situationen nu? 

– Kärnkraftsfrågan är bedrövlig, från svensk synpunkt. Socialdemokraterna har satt sig i regering med de gröna. Men det finns egentligen en majoritet för att följa lagen som medger utbyggnad.

– Det var Decemberöverenskommelsen som gjorde att Socialdemokraterna kunde höja effektskatten som olyckligt infördes av Alliansregeringen. De borgerliga fick säga ”det här är absurt, men vi kommer att rösta för det”. Jag sörjde inte när överenskommelsen föll.

Varför är kärnkraftsfrågan så viktig?

– Kärnkraften är en viktig väg mot ett koldixoidfritt samhälle. Det ska ersättas med sol och vind, säger de gröna. Men varför ersätta ett koldioxidfritt energislag med ett annat? De gröna talar om ”förnybara” energislag. De bör tala om ”hållbara”. Säger man förnybara, definierar de bort kärnkraften, det är precis vad de vill.

– Partierna har en skyldighet att leda opinionen. Rationalitet måste få råda och det har den gjort i Liberalerna när det gäller kärnkraften.

Hur ser du på Folkpartiets namnbyte till Liberalerna?

– Jag tycker det var bra. Det fanns historiska skäl till namnet, det behövdes något ”mitt-emellan” de frisinnade och liberalerna. Det finns starka liberala drag hos de andra borgerliga partierna, och även några hos Socialdemokraterna, men det är ingen tvekan om att Folkpartiet var och är det liberala partiet.

Ulf Schyldt

 

Pensionär med full sysselsättning

Namn: Hans Martin Blix

Ålder: 87 år

Bor: Östermalm, Stockholm

Familj: Gift med Eva Kettis, vuxna barn och barnbarn. 

Gör: Pensionär med full sysselsättning, framför allt internationella uppdrag. 

Bakgrund: Doktor i juridik, med folkrätt som specialitet, 1960. Utrikesminister 1978-79. Generaldirektör för IAEA 1981-1997. Chef för FN:s vapeninspektörer i Irak 2000-2003.

Närmast på agendan: Att fira 100-årsminnet av diplomaten Sverker Åströms födelse.

Boktips: ”Den långa medeltiden” av Fredrik Charpentier Ljungqvist. Den handlar om de nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformationen.

DELA