"Dags att ifrågasätta SD"
INTERVJU. Antirasistiska tidskriften Expos chefredaktör Daniel Poohl tillhör de journalister som bevakat Sverigedemokraternas framfart mest intensivt. Han menar att partiet har betydligt lägre förväntningar på sig än andra, och därför inte avkrävs något egentligt ansvar för sin politik.
Stiftelsen Expo kartlägger rasistiska tendenser i samhället och analyserar, som man skriver på hemsidan, ”den organiserade intoleransen i Sverige och världen”. Varje år släpps en rapport om den högerextrema aktiviteten i landet, och medan Vit makt-rörelsen står och stampar har Sverigedemokraterna i stället växt till sig.
Ändå hävdar Daniel Poohl att toleransen faktiskt har ökat i samhället, liksom viljan att ta emot invandrare. Sverigedemokraterna är inte resultatet av att fler blivit främlingsfientliga, menar han, utan av att de potentiella väljare som hela tiden funnits där nu har hittat till partiet.
”Dags att ta Sverigedemokraterna på större allvar”, lyder rubriken till en av dina senaste artiklar. Menar du att de inte tas på allvar i dag?
– Ja. Man förväntar sig att de ska vara ett gäng lallare som inte kan någonting, att de ska vara inkompetenta. Men självklart är de inte värdelösa. Man kan tycka illa om muslimer och samtidigt vara en normalbegåvad
politiker.
Du skriver också att politiska kommentatorer låter sig imponeras av SD:s strategi utan att
ifrågasätta den?
– Man tycker att Åkesson är
väldigt strategiskt smart, ändå har det tagit så här lång tid för dem att utnyttja sin vågmästarroll maximalt, och de trevar sig fram i riksdagen. Det finns så lågt ställda förväntningar på SD, att när de beter sig som ett vanligt parti så blir man imponerad.
Har Sverigedemokraterna blivit rumsrena nu?
– Nej. Ett parti som inget av riksdagspartierna vill samarbeta med skulle inte jag kalla rumsrent. SD kan försöka förändra sig hur länge som helst, men så länge andra ser på dem på samma sätt som man gör i dag kommer de aldrig att bli rumsrena. Men det faktum att de finns i maktens korridorer gör ju att det sker en slags normalisering där man inte längre reagerar lika starkt på vad de säger och gör.
Var går egentligen gränsen för hets mot folkgrupp?
Är det en tandlös lag i dag?
– Ja, det är den ju. Väldigt tandlös. Det är mycket som inte fälls, inte minst sådant som sägs på nätet. Där är lagen inte modern över huvud taget. En stark yttandefrihetslagstiftning är en av anledningarna till att det
ser ut så här.
”SD avkrävs inget ansvar” har du också skrivit. Vad syftar du på då?
– Ansvaret inför väljarna. Ingen verkar någonsin ha funderat på varför SD gör som de gör, hur de ena dagen bjuder in de rödgröna till samsynsbudgetarbete, för att nästa dag skicka ut en inbjudan till alliansen. Visst, de sitter i en knivig vågmästarposition och gör allt de kan för att få inflytande, men det är ändå en rimlig fråga. Vad vill Sverigedemokraterna? Vad är de beredda att offra i en förhandling för att få igenom sina krav på invandring? Ingen vet, för ingen har frågat.
– När SD stöder något av blocken, särskilt det rödgröna, blir frågan i stället: ”Vad tycker Juholt om det?” – inte ”Varför gör SD så här?”. Fokuset och frågorna drabbar den som får SD i knäet.
Vissa ser invandrare som lever på bidrag som en ekonomisk belastning för samhället, men får de jobb så säger man i stället att ”de tar våra jobb”. Vad ska de göra då?!
– Problemet för Sverigedemokraterna är inte att invandringen kostar, utan att det kommer hit människor som de inte anser platsar i det här samhället. Ekonomin är bara ett argument för dem för att få stöd för sin politik. Om invandrare inte inneburit någon kostnad hade SD inte lämnat walk-over, utan i stället argumenterat för att de tar våra jobb.
Vad har Expo för inställning till arbetskraftsinvandring?
– Ingen alls, vi är inget politiskt parti. Men det finns en idé om att alla invandrare är fantastiska entreprenörer, vilket jag menar är en vansinnig föreställning. Det är människor som kommer hit. De kan vara mer eller mindre företagsamma. Däremot kan man konstatera att de som lyckats ta sig hit har trotsat väldigt många odds, så
i den bemärkelsen är beskrivningen berättigad. Men det betyder kanske inte att man är jävligt sugen på att starta ett företag.
Lisa Allström
