Låga straff för människohandel
Jonas Trolle
NYHETER. I Sverige tillämpar vi den nedre delen av straffskalan för sexköp – tvärt emot den folkliga opinionen. Och att så få fälls för människohandel beror på att lagstiftningen är så komplicerad att domstolarna helst går på prejudikat. Det sade Jonas Trolle, sektionschef på Citypolisen i Stockholm vid ett riksdagsseminarium i Liberala Kvinnors regi.
Efter att ha jobbat med att jaga sexförbrytare sedan 2004 kan Jonas Trolle trots allt se en viss ljusning sedan sexköp blev olagligt 1999.
– Vi har färre kvinnor i prostitution i dag, och sexköpslagen har säkerligen bidragit till det.
På 1970-talet uppskattar man att vi hade 3 000 prostituerade i Sverige och ett tusental bordeller. Så även om mörkertalet är stort är betydligt färre svenska kvinnor prostituerade i dag – ett drygt hundratal i Stockholm jämfört med flera tusen i Köpenhamn. Förra året lagfördes 370 sexköp i Stockholms län.
– Konsekvensen av sexköpslagen var inte att prostitutionen gick under jord. Den hamnade på nätet i stället, säger Trolle.
Sexköparna är ofta på det klara med att den prostituerade ingår i någon form av organiserad brottslighet men rättfärdigar sitt handlande med att ”hon fick ju pengar av mig så att hon kan studera” eller ”skicka pengar till sin sjuka mamma i hemlandet”.
Inte sällan har förövaren en personlighetsstörning med grandiosa drag och anser att kvinnan (oftast är det en kvinna) borde vara glad att hon fått ha sex med honom och deklarerar att ”Vi hade det fint tillsammans”, berättar Jonas Trolle.
Sexmissbrukare har en bättre prognos, där hade det lika gärna kunnat vara droger eller spel som konsumerades i ångestdämpande syfte.
– När vi tar dem säger de ofta ”Vad bra att jag fick hjälp!”.
De flesta prostituerade har erfarenhet av sexuella övergrepp, missbruk och svåra sociala förhållanden i bagaget, vilket kommer fram i förhören.
Varje år beräknas 400–600 kvinnor komma till Sverige i prostitutionssyfte (även det en osäker siffra, flaggar han). De kommer företrädesvis från forna kommuniststater som Polen, Rumänien, Slovakien, men ock-så från Thailand, Nigeria eller Baltikum.
– Före millennieskiftet pratades det inte så mycket om trafficking. Sedan avskaffades pass- och visumtvånget och vi fick en större rörlighet över gränserna.
En vinst för samhället, men mindre bra för brottsbekämpningen, menar Jonas Trolle.
– Jag förespråkar inte en återgång till passtvång men vi måste hitta nya vägar att bekämpa problemet. Miljontals människor kommer in i Europa varje år för att utnyttas. Det här är ett oerhört stort internationellt problem.
Människohandel är den tredje största brottskategorin i världen och de som bedriver den är oftast multikriminella som parallellt sysslar med vapen, narkotika, inbrott och stölder eller penningtvätt – det som för tillfället ger störst vinst till lägst risk.
– De agerar precis som en traditionell maffia; man har en utstakad idé om vad man vill med sin verksamhet, använder sig av kommersiella strukturer och drivs av en önskan om makt och rikedom.
Ytterst få döms i dag för människohandel i Sverige. Betydligt vanligare är den mildare brottsrubriceringen koppleri, som innebär att underlätta försäljning av sexuella tjänster – dit räknas också att driva en webbsajt. För att någon ska kunna dömas för människohandel, måste ett antal kriterier vara uppfyllda: Det ska ha förekommit en särskild hänsynslöshet, prostitutionen ska ha skett i stor omfattning och ha pågått en längre tid. Dessutom ska brottsoffret ha levt helt i förövarens våld, till exempel hållits inlåst och fråntagits pass och pengar.
– Det är svårt att få upp det på den nivån, säger Jonas Trolle.
Men åtalen för grovt koppleri innehåller ofta inslag av ovanstående. Och även sexköp är faktiskt ett människohandelsbrott, påminner han.
Framför allt anser han att det är tillämpningen i domstolen som brister.
– Det är juristerna som har ansvaret för att det blivit så här. De gillar att kopiera (gå på prejudikat): ”andra har dömt ett lågt straff, då gör vi också det”.
En viktig del i brottsbekämpningen är att titta på vad människohandlarna har för tillgångar och slå mot plånboken.
– Oftast får de inte så långa straff, men om man dessutom kan ta ifrån dem pengarna har man gjort en stor insats, säger Trolle.
Till sin hjälp har den svenska polisen också en bred politisk enighet över blocken när det gäller att bekämpa sexhandeln. Och den har gjort intryck på övriga Europa.
– Tidigare bemöttes jag med löje av sydeuropeerna, men utvecklingen har gått rasande fort
– nu sneglar man på den svenska sexköpslagen med stort intresse.
Irland kan bli nästa EU-land att kriminalisera sexköp.
– Det finns fortfarande de som tror att sex är en mänsklig rättighet. Så är det ju inte, säger Jonas Trolle.
Text & foto: Lisa Allström
Skrivet av Administrator 2012-02-23 16:39
