"Folkpartiet måste diskutera socialliberalism"
NY ARTIKELSERIE. Adam Cwejman, ordförande i Liberala ungdomsförbundet, efterlyser en diskussion i Folkpartiet om begreppet socialliberalism. I dag är det alltför luddigt, menar han.
– Man definierar aldrig vad socialliberalism är. Det behöver inte betyda att det som ryms inom ordet är dåligt och att vi inte ska köra på det. Men först behöver man definiera vad det är.
Definitioner av socialliberalism som brukar nämnas i till exempel nationalencyklopedin och wikipedia tycker han säger mer om nödvändigheten att under Ohlins tid komma med en kompromiss som även skulle locka socialister.
– På 30-talet var socialismen och statlig intervention på modet, både akademiskt och politiskt. Men egentligen sägs inte så mycket i texterna förutom att det är en liberalism som ”betonar” socialt arbete, men varför skulle inte en liberal göra det? Liberalismen var skamfilad under 30-talet, den påminde om 1800-talet och det gammalmodiga, andra ideologier var på frammarsch och tidens liberaler anpassade sig.
– Det är farligt med ett ideologiskt begrepp som inte betyder någonting annat än en känsla, säger han.
Adam Cwejman anser att Folkpartiets valresultat manar till eftertanke, vilket säkert många håller med honom om. Frågan är hur många som håller med om att det inte är självklart att partiet ska gå i riktningen mot att bli mer socialliberalt.
I eftervalsanalysen togs aldrig någon idédiskussion upp runt socialliberalismen, vilket Adam Cwejman ser som en stor brist.
Om socialliberalerna kunde förklara vad de menar skulle deras ideologiska tänkande bli ett led i arbetet med att besvara frågan om vilken inriktning partiet ska ha framgent och hur det ska förändras, resonerar han.
– Alla har vi väl varit på ett folkpartimöte där någon efter en lång diskussion säger ”vi behöver bli mer socialliberala” – och alla nickar instämmande. Det låter ju så bra, men vad är det egentligen de menar?
Efter ett sådant uttalande stannar diskussionen av och går aldrig ner på djupet.
– Jag köper inte svaret att socialliberalism är ”att bry sig om de svaga”. Då har man köpt den socialistiska diskursen om att liberaler är kallhamrade och hårda, men det är inte socialister. Därför måste socialliberaler fungera som en brygga mellan socialisterna – som bryr sig om människor – och liberalismens goda idéer.
– En liberal bryr sig minst lika mycket om människor som vad en socialist gör, poängterar han.
När Adam Cwejman tänker på socialliberalism, landar han i ett antal frågor.
– Är det en kompromiss mellan liberalism och socialism? Eller är det ett avsteg från liberalismen? Är det bara en liberal som väljer att ta tag i mjuka frågor? Och varför är socialliberalismen så viktig för folkpartister?
Folkpartiets ungdomsförbunds första ordförande, Bertil Ohlin, kallade sitt politiska program för socialliberalism. Det var en politisk framtidsvision som bottnade i hans genuina sociala intresse kombinerat med ekonomiskt nytänkande*.
Enligt Bertil Ohlin skulle socialliberalismen bättre svara mot tidens krav än vad gammalliberala- och socialistiska lösningar kunde göra. Individens frihet balanserades mot statlig intervention, när sådan var nödvändig.
Adam Cwejman menar att inte heller liberalismen utesluter statlig intervenering.
– Om det är välmotiverade regleringar. Det är klart att man kan fråga sig om en alltför stor stat, som har alltför stor inblandning i människors liv, överhuvudtaget är liberalt. Frågan är om det kan vara socialliberalt. Jag är tveksam till det. Men det finns ingenting som utesluter en aktiv statsmakt och en aktiv socialpolitik i liberalt tänkande.
Inte heller har han märkt att han, som kallar sig liberal, har andra åsikter i sakfrågor än dem som kallar sig socialliberala.
– Nej, inte alls. Snarare handlar det om att en socialliberal har svårare att sätta gränsen för när det inte längre är liberalt.
– Något jag har märkt är att när jag har kritiserat Folkpartiet för något, ofta på en ideologisk grund, har väldigt många som definierar sig som socialliberaler instämt i min kritik.
Själv kallar Adam Cwejman sig kort och gott för liberal och tycker att det är fullt tillräckligt. Epitetet ”social” framför ”liberal” behövs inte. Det är snarare av ondo eftersom det är svårt att förstå vad som menas. Han beskriver sina liberala principer som ”en uppsättning idéer om friheten som både självändamål och medel för att nå det goda samhället”.
– Liberalismen kan man bli klok på. Den har gränser som är ganska lätta att avgöra. Ett parti som liberaldemokraterna i Ryssland är inte liberalt längre. Det är ganska lätt att avgöra. Man vet hur långt liberalismen som begrepp kan töjas.
Kristina Bergström
Skrivet av Kristina Bergström 2011-02-02 10:24
