Olle Wästberg är inte enbart erfaren riksdagsledamot och statssekreterare för Folkpartiet, han är också tidigare chefredaktör för Expressen, ledde 2014 års demokratiutredning och är författare till boken ”Folkstyret i rädslans tid”.
Med dessa erfarenheter har Olle Wästberg en unikt bred erfarenhet av partiledarval och processerna kring det.
Du förordar ett starkt medlemsinflytande. Varför?
– Intern demokrati, medlemsinflytande är centralt för att ett parti ska kunna få behålla sina medlemmar. Forskning till Demokratiutredningen visade att en tredjedel av medlemmarna ansåg sig var utan möjlighet att påverka i sitt parti. Forskningsresultatet visar att partiledarval spelar en stor roll i bedömningen av om det är någon idé att vara med i ett parti.
– Liberalerna fick många nya medlemmar i höstas. Det är viktigt att de känner att medlemsskapet är meningsfullt.
Hur skulle en sådan process kunna se ut?
– Som Olle Schmidt, ordförande i valberedningen sagt, ska processen vara öppen. Självfallet är det landsmötet som avgör, men det vore bra om länsförbunden genomför rådgivande medlemsomröstningar.
– Om flera kandidater är aktuella bör de resa runt i länsförbunden och frågas ut.
Vilka faror ser du med en process som liknar den process partiet haft under tidigare partiledarval?
– Det har sett lite olika ut. När Sven Wedén avgick var Gunnar Helén en självklar efterträdare, men han deklarerade att han inte ville. Det organiserades i det fördolda en aktivitet som gick ut på att medlemmar skulle skriva brev till honom. Han fick över tusen brev och ändrade sig.
– Efter Bengt Westerberg fanns de ju tre kandidater och omröstningen på landsmötet ledde till Maria Leissner.
Är medlemsinflytande viktigare idag än tidigare år?
– Medlemsinflytande har alltid varit viktigt. Men nu främjas populismen av att de politiska partierna blivit allt mer centraliserade och allt mindre. Därför bör den interna demokratin stärkas.
– Det är nödvändigt att engagera medlemmarna och att få en partiledare som är ordentligt förankrad genom en öppen process.
Olle Wästberg är också bekymrad över att partiledaren riskerar att fastna i alltför mycket annat än att bilda opinion.
– Som liberal saknar jag att det finns en bred opinionsrörelse mot den växande sympatin för extremistiska strömningar.
– De partier som står för detta borde ägna sig åt opinionsbildning. Men de politiska partierna agerar som administratörer och har sin aktivitet i riksdag och fullmäktigeförsamlingar – sällan ute bland medborgarna.
– Det finns en betydande risk att en ny partiledare måste lägga ner dominerande tid på att hantera Januariöverenskommelsen.
– Men vi behöver satsa på väljarkontakt och opinionsbildning. Därför borde Liberalerna överväga att göra som man inte sällan gör i Danmark och Norge: Att ha två partiledare – en som har riksdagsansvaret och tar partiledardebatterna i riksdagen, en som reser runt i landet och som tar andra TV-debatter.
Ylva Westlund
