Politiken har lämnat walk-over på it i vården

Innovationslandstingsråd. Titeln kan låta som science fiction, men Daniel Forslunds uppdrag handlar om konkreta saker som att ta vara på vårdpersonalens idéer, ge patienter enklare kontakt med vården och att journaler ska följa patienten – också till andra landsting.

Personal som har kommit med idéer på hur vården kan skötas bättre har ofta setts som lite jobbiga. Samtidigt har även lyckade projekt arkiverats utan att leda till nya rutiner.

– Det gör att människor blir trötta på att driva utveckling. När ingen vill lyssna. Nu ska vi skapa ett klimat som belönar dem som tänker nytt för att lösa vardagsproblem, säger Daniel Forslund (FP).

Som innovationslandstingsråd i Stockholm sedan ett år tillbaka har han bland annat infört en ny innovationsfond på 10 miljoner kronor och håller på att etablera innovationskontor på länets sjukhus, med  en testmiljö för att prova idéer och hjälp för att de ska spridas i verksamheten. Också forskare och ent-reprenörer ska kunna bidra med idéer som gör vården bättre.

– Jag hoppades på 30–40 ansökningar till fonden, men vi fick 120. Det är ingen brist på goda idéer men det har saknats modiga chefer som släpper fram personalföreträdare.

För patienterna ser Daniel Fors-lund det som nästa valfrihetsreform att få välja hur man vill ha kontakt med vården.

– Det ska gå att välja att ha ett Skype-möte med sin läkare för att gå igenom provsvar, eller läsa dem på datorn, eller ringa.

Men då måste också ersättningssystemen ändras. Om vården bara får betalt för fysiska besök hind-rar det utvecklingen mot att lämna information på enklare sätt eller det sätt patienten vill. I Stockholm ändras det här när Vårdval Stockholm görs om vid nyår. Då måste vårdcentraler erbjuda tidsbokning via internet och erbjuder de fler tjänster får de ännu mer betalt.

– Syftet med min roll är att modernisera och göra vården mer mänsklig. Många är frustrerade över att vården inte anpassar sig efter oss – missar man en telefontid får man vänta till nästa dag.

Sverige var tidigt ute med att digitalisera vården. Men det gjorde också att systemen blev gamla och har hindrat utvecklingen. Daniel Forslund har som tjänsteman varit ansvarig för den nationella e-hälsostrategin som togs fram på socialdepartementet. Där fick man bort revirtänkandet mellan olika parter och banade väg för en ny patientdatalag som gör att landsting får skicka journaler digitalt och inte måste faxa eller skicka med bud.

Men efter det har processen tappat tempo igen.

– Min drivkraft är den orimliga situationen att livsviktig information inte finns tillgänglig. Det räcker ibland att byta klinik inom ett sjukhus. Och gjorde man en undersökning på Akademiska igår så ser de inte det på Karolinska. Man lägger en stor börda på patienten att berätta om sin historik. Igen och igen. Ingen tror att det är så dåligt som det är. Man ser ju läkaren skriva in data, men byter du läkare ”försvinner du” i systemet.

Daniel Forslund säger att politiken lämnat ”walk over” – att frågorna har setts som svåra och tekniska.

– Teknik är inget annat, det är kärnan i vår verksamhet att hantera information på ett säkert och effektivt sätt. Vi använder smarta och nya tekniska hjälpmedel privat, men läkare och sjuksköterskor tvingas använda gammal teknik som är användarovänlig och som fungerar dåligt.

Politikernas frånvaro och brist på styrning är en anledning till att problemen har kunnat bli så stora.

Bristerna ger risk för felbehandlingar när vården inte känner till patientens läkemedel, allergier eller inte ser vad andra läkare lagt in för information.

En viktig del är också att patienter ska få se sin journal.

– Det är liberalt verktyg för delaktighet och patientmakt att veta vad vården skriver om mig. Insynen gör också att jag kan bidra – ”det där stämmer inte” och ”lägg till det där”.

Surfplattor finns  i vården.

– Det är först nu man kan vara helt säker på att ingen kan ta sig in i den eller avlyssna. För att ens öppna en vård-Ipad måste man logga in med sitt tjänstekort, man spåras som om man satt vid dator och man kommer bara åt det som man själv har behörighet till.

På Väddö där surfplattorna används på prov tog sköterskorna tidigare med sig utskrivna journaler.

– Journalerna kan ligga i bilen och ibland glöms papper kvar. Det är farligt för säkerheten. En Ipad kan man spärra på distans men det kan man inte med ett papper som blåser iväg.

Men det viktigaste då, att journalen följer med patienten? Stockholm, Skåne och Västra Götaland har inlett projektet 3R, som Daniel Forslund leder. Runt år 2020 ska det resultera i ett modernt vårddatasystem – troligen bestående av en del standardlösningar och en del nyutvecklat. Det är det största nationella utvecklingsprojektet någonsin. Bara Stockholm investerar 3 miljarder kronor.

Att inte alla landsting och regioner är med tror Daniel Forslund är en förutsättning för att komma framåt. Men tanken är att arbetet ska bana väg för bra it i alla landsting. Förutom att åtgärda dagens brister vill man också ta nya grepp.

– Vi ska få att intelligent beslutsstöd som varnar om du skriver fel mängd medicin och talar om vilka frågor läkaren ska ställa när man lägger in olika symptom i journalen, så att diagnosen kan ringas in snabbare.

Det måste inte vara samma journalsystem i alla landsting. Det viktiga är att de bygger på bra standarder för information så att systemen kan kommunicera. På samma sätt som det går att ringa till alla mobiltelefoner, även om de är av olika märken, säger Daniel Forslund.

Karin Thorsell

Faktaruta: Daniel Forslund

Bakgrund: Har som tjänsteman på socialdepartementet varit ansvarig för att ta fram den nationella e-hälsostrategin och har också jobbat med innovationer i offentlig sektor på innovationsmyndigheten Vinnova.

Nuvarande uppdrag: Innovationslandstingsråd i Stockholm sedan 2014. Förste vice ordförande FP Stockholms stad.

Tidigare uppdrag: Gruppledare för FP i stadsdelsnämnden i Skarpnäck, gruppledare i exploateringsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige.
”Eftersom jag jobbat med sjukvård har jag fått hålla mig borta från vårdpolitik. Men inför valet förra året chansade jag på att det skulle gå att kombinera mitt yrkeskunnande med mitt politiska engagemang.”

DELA