Restriktivare trots ökat drickande

Trots liberalare alkoholvanor är svenskarna mer restriktiva i alkoholpolitiken i dag än vi var för tio år sedan. Synen på alkohol som socialt problem avgör vår hållning, menar statsvetaren Sören Holmberg.

Folkpartister dricker mest alkohol i Sverige. Det hävdade statsvetaren Sören Holmberg när han talade på temat ”Restriktivare alkoholopinion – men liberalare alkoholvanor” på Systembolagets konferens Agenda 2015 – vägval för en hållbar hälsa.

Påståendet byggde han på att 59 procent av folkpartisympatisörerna uppgav i SOM-institutets undersökningar att de dricker alkohol regelbundet.

– Folkpartisterna är en av de grupper som har förändrats mest. De tidigare frireligiösa väljarna har bytts ut mot högutbildade personer i storstäderna, sade Sören Holmberg.

Just högutbildade tenderar också att dricka mer alkohol än andra grupper. Bland gruppen högre tjänstemän uppgav två tredjedelar att de dricker alkohol minst en gång i veckan.

Sören Holmberg konstaterade att svenskarnas konsumtion av alkohol har ökat i princip i alla samhällsgrupper. Det är bara ungdomar under 30 år som inte har ökat sitt drickande de senaste 20 åren. Den grupp där drickandet har ökat allra mest är pensionärer över 65 år. Pensionärer var den grupp som tidigare drack minst alkohol. Förändringen beror enligt Sören Holmberg inte på att äldre pensionärer har börjat dricka mer alkohol.

– Det beror på att vi 40-talister som demonstrerade och drack rödvin på 60-talet har gått i pension. I dag demonstrerar vi inte längre – men vi fortsätter att dricka alkohol. Det handlar alltså om en generationsförändring, sade han.

De som i SOM-institutets undersökningar uppger att de aldrig dricker alkohol har legat ganska konstant på runt 15 procent. Ökningen består framförallt i att de som dricker alkohol gör det oftare, enligt Sören Holmberg.

Det är enligt honom i samband med att vi gick med EU som alkoholkonsumtionen ökade. En uppgång som bröts 2005. Men trots att vi svenskar alltså dricker mer alkohol i dag än vad vi gjorde under 1900-talet har vi också blivit mer restriktiva i alkoholpolitiken.

EU-medlemskapet ledde enligt Sören Holmberg till en intensiv alkoholpolitisk debatt i Sverige. Det var den ökade privatimporten som bland annat diskuterades. En statlig utredning föreslog 2005 skattesänkningar på framförallt sprit för att få svenskar att sluta åka utomlands för att köpa alkohol.

För tio år sedan var också närmare sex av tio svenskar positiva till att sänka skatten på alkohol. I dag är den andelen nere på 20 procent. I början av 2000-talet ansåg varannan svensk att spritmonopolet borde avvecklas. I SOM-institutets undersökning för 2013 hade den andelen minskat till omkring en fjärdedel.

Även om högutbildade har en högre alkoholkonsumtion är det inte självklart att de är mer liberala i alkoholpolitiken. SOM-institutets undersökningar visar nämligen att en majoritet i gruppen är positiv till alkoholrestriktioner.

Enligt Sören Holmberg beror det på att det inte är den egna konsumtionen, utan hur vi ser på alkohol som ett socialt problem, som avgör hur liberala vi är i alkoholpolitiken – och svaren skiljer sig ofta åt när det kommer till den egna upplevelsen av hur alkohol påverkar en själv och samhället.

– Många svarande uppger att alkoholen har en positiv påverkan på dem själva. Men när det kommer till samhället som helhet anser de att alkoholen har en negativ påverkan, sade Sören Holmberg och tillade att det delvis kan förklara varför vi accepterar alkoholrestriktioner även om det drabbar oss själva.

Text & foto Tobias Setterborg

DELA