Så tycker landsmötesombuden

De flesta ombud är mycket positiva till processen överlag. Den får ett högt medelbetyg i NU:s undersökning, men många redovisar synpunkter på enskildheter. En överväldigande majoritet anser också att utslaget av en medlemsomröstning bör ha mycket stor vikt eller vara helt avgörande för hur de själva röstar. 

Trots att de tillfrågade ombuden haft en förhållandevis kort tid på sig att svara, enkäten gick ut på söndagen, hann 99 ombud ge sina åsikter till känna innan tidningen gick till tryck på tisdagen.

Av de svarande kommer 96 att delta på landsmötet.

Under veckan kommer svar som kommer in att fortsätta sammanställas och artikeln på nätet att uppdateras.

Överlag är de svarande mycket nöjda med processen, vilket är ett glädjande resultat. De flesta av de som avgivit ett lågt betyg, 1 eller 2, kommer från förbund som inte genomfört medlemsomröstningar (5 av 6).

Det är 74 av de svarande som kommer från ett förbund som genomfört en rådgivande medlemsomröstning (eller, i Östergötlands fall, ett primärval) medan 25 kommer från län som inte genomfört någon medlemsomröstning.

Enkäten har inte frågat i vilken mån föreningar då istället erbjudit en möjlighet att rösta, vilket naturligtvis ofta varit fallet.Inte minst i Stockholm, där de flesta föreningar röstat.

De allra flesta har bestämt sig för vilken kandidat de stödjer, 86 personer. 6 anger att de inte bestämt sig och 7 vill inte svara. Det innebär att nära nio av tio alltså har bestämt sig för en kandidat. Om detta resultat är representativt för ombuden, vilket det bör vara när över hälften har svarat, så krymper marginalen att påverka utgången.

Men en stor del av de tillfrågade anger att processen haft en inverkan på vilken kandidat de bestämt sig för. 59 av de 99 svarande har svarat ja på frågan om ”utslaget i omröstningen, eller någon del av den processen påverkat ditt ställningstagande”.

En av de mest omdiskuterade frågorna gäller alltså hur ombuden bör förhålla sig till resultatet av eventuella medlemsomröstningar.

I enkäten ställdes denna fråga och fyra svarsalternativ angavs, samt ”vill inte svara”. 97 av 99 svarade, varav två valde ”vill ej svara”. 95 tillfrågade valde alltså att svara.

Ett av de givna alternativen var att utslaget ”ska inte påverka mitt ställningstagande alls”, men ingen valde detta alternativ.

Bland de tre övriga alternativen var ställningen förhållandevis jämn. 34 valde alternativet ”Det är en av flera saker att ta ställning till. Ytterst avgör jag själv.”

De två övriga signalerade att omröstningens resultatet skulle tillmätas förhållandevis stor vikt eller vara utslagsgivande. 29 svarade att ”Utslaget i mitt förbund är en viktig sak för mig att väga in, det har stor betydelse.”

Hela 32 svarade alternativet att ”Jag anser att jag bör rösta som mitt förbund har kommit fram till.” Det innebär att en tredjedel anser att de helt bör följa utslaget och nära två tredje-delar valt något av de alternativ som indikerar en hög vikt för utslaget.

En tydlig majoritet, 57 av de svarande, vill också ha möjlighet för partiet att i framtiden hålla beslutande medlemsomröstningar, till exempel om partiledare, om landsmötet -beslutar om att ta fram regler för detta.

Tio vill inte svara, men 32 svarar nej på denna fråga.

Det ger en klar majoritet till stöd för principen, men ska inte automatiskt översättas till stöd i en omröstning. Särskilt med tanke på en del av den kritik som framförts, kan mycket hänga på hur själva förslaget utformas.

Så gjorde vi undersökningen:
NU skickade ut en enkät till 174 av de utsedda landsmötesombuden. Enkäten innehöll en del med anonyma frågor med fördefinierade svarsalternativ och en del med möjlighet att lämna egna skriftliga svar, men dessa var då inte anonyma.

DELA