Tolerans och öppenhet bra för alla

Mycket har hänt i synen på hbt-personer sedan Mats Nordström var tonåring i Kristinehamn på 70-talet. Men mycket finns också kvar att göra som Mats Nordström, nybliven ordförande för HBT-liberaler vill hugga tag i och förändra – och som han vill att Folkpartiet ställer sig bakom.

Mats Nordström drar en rullväska när han kommer till intervjun. Han och flera i HBT-liberalers styrelse reser till så många Pridefestivaler som möjligt och den fredagen när vi ses är han på väg till Luleå Pride.

– Jag tror att jag började engagera mig i HBT-liberaler 2009. Då fanns Pride i Stockholm, Göteborg, Malmö och Eskilstuna. Det var sex år sedan och idag finns det runt 30 Pridefestivaler i Sverige. Och fler poppar upp. Det är jättekul. Fantastiskt, säger Mats Nordström med ett skratt.

Han tycker att Pride är viktigt – både för att synliggöra frågorna och för att skapa gemenskap.

Mats Nordström har själv varit engagerad i Stockholm Pride och var ordförande för festivalen 2001. I dag konstaterar han att det också är kommuner som tar initiativ till att ordna Pride.

– De vill sätta bilden av att de som kommuner är välkomnande. Det är ett sätt att synliggöra människor, och det gäller också andra än hbt-personer. De tycker att det är roligare att bo på en öppen, tolerant ort än en som inte är det. Öppenheten gör att människor vill stanna, och att människor kanske vill flytta dit.

Folkpartiets lokalavdelningar engagerar sig också i Pride och nu när Pridefestivalerna är så många så måste HBT-liberaler prioritera var behovet av stöd är störst.

– Tidigare har HBT-liberaler varit väldigt Stockholmscentrerat. Och så vill vi inte att det ska vara. Resten av landet är minst lika viktigt. Där finns mycket att göra.

I maj var HBT-liberalers styrelse på Karlskrona Pride för att träffa en av nätverkets fyra lokalföreningar – HBT-liberaler Syd som omfattar Skåne och Blekinge.

HBT-liberaler försöker nu också starta ytterligare en lokalavdelning i Norrbotten och Mats Nordström skulle gärna se en avdelning i Småland-Jönköping.

– Det är ett fokusområde, där det finns politiker som vill ha samvetsklausul för barnmorskor till exempel.

– Och Jönköping Pride känns alltid viktigt att vara med på. Stämningen har inte varit pro-hbt om man uttrycker sig försiktigt. Det är det enda stället i Sverige på senare år där det funnits motdemonstranter. Men i år var det bara två personer.

Själv växte Mats Nordström upp i Kristinehamn i Värmland.

– Det var ganska instängt där. Det var svårt att vara homosexuell. Det fanns ingen annan, inga förebilder. Det fanns förresten inga som var öppet homosexuella i hela världen då. Det är klart att det var svårt. Det var en utanförskapskänsla, berättar han.

Samtidigt fanns det människor i staden som ”man visste var homosexuella” och folk pratade om dem på ett väldigt negativt och kränkande sätt, berättar Mats Nordström.

När han själv kände sig beredd att flytta till det öppnare Stockholm kom hiv- och aids-epidemin och Mats Nordström beskriver den som väldigt skrämmande och dyster.

– Man utmålade homosexuella som i Jonas Gardells Torka inga tårar utan handskar. Det hejdade inte bara mig utan väldigt många. Det var skrämmande att så många dog.

Sedan den tiden har mycket hänt. Men en fråga han känner kopplar tillbaka till den där tiden är informationsplikten – att den som är hiv-smittad måste informera andra om det finns en risk att de också kan smittas, till exempel om man har sex.

Bestämmelsen är omdiskuterad eftersom den som har en fungerande behandling mot hiv i dag har obefintliga nivåer av virus så att det inte finns någon risk att smitta.

Det här slogs nyligen fast i en dom i hovrätten för Skåne och Blekinge. En man hade haft sex med två kvinnor utan att berätta att han var hiv-positiv. Kvinnorna polisanmälde. Tingsrätten fann mannen skyldig, men hovrätten frikände – med hänvisning just till att det faktiskt inte fanns någon påvisbar smitta.

– Problemet är inte de personer som känner till sin hiv-status. De som inte gör det väljer kanske att inte testa sig för att de inte vill behöva informera andra. Många som har hiv bär också på ett trauma, och att då också tvingas berätta för andra trots att det inte finns en smittrisk… Informationsplikten borde tas bort. Skyndsamt, säger Mats Nordström.

På önskelistan för HBT-liberalers nye ordförande finns att Folkpartiet ska ställa sig bakom fler hbt-frågor och att partiet också ska driva dem.

– Jag vill att våra företrädare på alla nivåer ska känna sig bekväma att driva hbt-frågor, att jobba för att få ett likvärdigt bemötande för alla. För att alla ska bemötas som individer och inte utifrån kön eller sexuell läggning. Och i valet 2018 ska hbt-personer veta att Folkpartiet har den bästa hbt-politiken.

I Täby där Mats Nordström själv är kommunpolitiker har han drivit och fått igenom hbt-certifiering av ungdomsmottagningen, skolor, och sociala verksamheter som familjeenheten. Efter det har tjänstemännen på fritidsförvaltningen också genomfört att fritidshemmen ska hbt-certifieras utan att politikerna varit inblandade.

För att få fler folkpartister att driva frågorna tror Mats Nordström att det behövs mer kunskap och det hoppas han att HBT-liberaler får möjlighet att förmedla framöver. Men till dem som vill driva hbt-frågor i sin kommun eller sitt landsting säger han:

– Hör av er!

Organisationen hbt-socialdemokrater fick tidigare i år plats i Socialdemokraternas verkställande utskott och det tycker Mats Nordström är ”alldeles utmärkt”.

– Det är bara att gratulera och det visar att S tar frågorna på allvar. Vi har lagt en motion till landsmötet att vi ska få ha en representant i Folkpartiets partistyrelse så att partiet lyfter frågorna på ett ännu bättre sätt.

Mats Nordström är van vid att människor reagerar starkt när nya hbt-frågor kommer upp på agendan, att de först betraktas som kontroversiella.

Själv reagerar han direkt när olika könsnormer blir synliga. Som att det i menyn på restaurangen där vi ses står:

”Har du frågor, fråga en kypare så kan han svara på det.”

– Det är ju kvinnor som serverar här. De blir osynliggjorda i sin vardag när det står ”han”. Normen ställer till det hela tiden, varje dag. De här frågorna är fundamentala. Att alla ska omfattas av mänskliga rättigheter och behandlas lika i lagstiftning och bemötande.

Mats Nordström menar att hbt-frågor i grunden handlar om liberalism. Att alla människor ska mötas som individer och inte som kollektiv.

Det återspeglas också i en motion som HBT-liberaler skrivit till Folkpartiets landsmöte i höst.

– Vi vill att det finns fler genuspedagoger i skolan och förskolan. De jobbar dels med jämställdhet, dels för att se olikheter. Det är inte säkert att det vi tror är en pojke eller en flicka är det – det kanske är tvärt om, och att barnet vet det. Det är lätt att se barn som kollektiv i stället för att se varje barn som en individ.

En annan fråga där HBT-liberaler vill se en lagändring är åldersgränser för könskorrigering. Frågan har nyligen utretts och förslaget är att åldersgränsen för juridisk könskorrigering – alltså vilket kön som anges i folkbokföringen, i passet och så vidare – ska sänkas till 15 år, och till 12 år med föräldrarnas medgivande.

– Det är ett framsteg men frågan är varför det alls ska finnas en åldersgräns, säger Mats Nordström.

Samtidigt föreslås en åldersgräns på 15 år för medicinsk könskorrigering.

– Det förslaget förstår jag inte alls. Det måste vara professionen – läkarna – som avgör vad som är bäst för varje individ. Om det är en läkares bedömning att det är bra för en individ är det det som gäller.

Karin Thorsell

DELA