Tomt i Löfvens verktygslåda

Integration var ett av ämnena i söndagens partiledardebatt. Och självfallet kom jobbfrågan upp. Och här syntes skiljelinjen mellan de rödgröna och Alliansen tydligt. Att jobblinjen ska gälla och att fler enklare jobb behövs för att få integrationen att fungera var det ingen som ifrågasatte, inte ens Stefan Löfven. Men där slutar också likheterna.

Stefan Löfven vill inte under några omständigheter gå med på enklare jobb med lägre lön. Detta trots att till och med LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson för någon månad sedan kallade till presskonferens och meddelade att förbundet kan tänka sig en ny modell med ”utbildningsjobb” för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Och dessutom kan man tänka sig lägre löner för dessa jobb.

Liberalerna har föreslagit att man ska inrätta en ny anställningsform, ett så kallat startjobb. Anställningsformen ska omfatta personer upp till 23 års ålder samt nyanlända under de första fem åren efter det första beslutet om uppehållstillstånd. Månadslönen ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor. Inga arbetsgivaravgifter ska utgå och kollektivavtalade försäkringar ska inte behöva betalas. Detta innebär att arbetsgivarnas kostnad i startjobben kan halveras jämfört med en motsvarande anställning på den reguljära arbetsmarknaden. De övriga borgerliga partierna har liknande förslag på sina agendor.

Men Socialdemokraterna säger blankt nej. Detta trots att Arbetsförmedlingen förra veckan meddelade att antalet arbetslösa nu stiger för första gången sedan 2013 och att en förklaring är att fler nyanlända är inskrivna.

Men härom teg statsministern i debatten. I stället försökte han pådyvla Alliansens företrädare det faktum att arbetslösheten under deras regeringstid steg. Han teg dock om att Sverige under Alliansens tid vid makten genomgick den värsta globala finanskrisen sedan 30-talet liksom att det nu råder full högkonjunktur i den svenska ekonomin.

Dessutom är det inte bara Alliansen som tycker att regeringen intar fel ståndpunkt när det gäller de enklare jobben. I måndags presenterade regeringens egen myndighet Finanspolitiska rådet sin rapport för 2017. Rådet bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. Man anser att huvudproblemet är de stora skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan personer födda i Sverige och utomeuropeiskt födda.

För att råda bot på detta föreslår Finanspoliska rådet ännu en gång att man måste stimulera framväxten av fler nya jobb med låga kvalifikationskrav i både privat och offentlig sektor. Och man menar också att detta kan komma att kräva att man tar fram nya anställningsformer med lägre lön.

Frågan är om Stefan Löfven kommer att krypa till korset och lyssna på sin egen myndighet eller om han fortsatt hårdnackat kommer att stå fast i sitt motstånd mot enklare jobb med lägre lön. Hittills har han i varje fall inte kunnat peka på något bättre och mer effektivt förslag. Det är helt tomt i verktygslådan.

DELA