Utan utbildning fast i fattigdom

En av de familjer som får ekonomiskt stöd via Hjälp Till Liv Internationals fadderverksamhet.

Marginalisering och fattigdom tvingar många romer att tigga. Det är dock inte en långsiktigt bra lösning, enligt biståndsarbetaren Allan
Widarsson, vars organisation arbetar för att barnen ska få gå i skolan.

Kringresande EU-migranter som sitter och tigger utanför den lokala mataffären har blivit ett allt vanligare inslag runt om i många svenska städer. De allra flesta tiggare är romer från Rumänien.

Hur många romer som bor i Rumänen vet egentligen ingen. Den officiella statistiken säger omkring 600 000 – men vissa bedömare menar att det snarare kan röra sig om så många som två miljoner då många romer inte är registrerade och därmed inte finns med i statistiken.

Få romer i Rumänien har i dag ett jobb och utbredd fattigdom och diskriminering gör att många inte ser någon annan utväg än att söka sig ut i Europa för att tigga.

Allan Widarsson på organisationen Hjälp Till Liv International menar dock att tiggandet inte är en långsiktigt hållbar lösning om vi inte ska börja acceptera att tiggandet går i arv från generation till generation.

– Om de här människorna inte får en utbildning kommer de aldrig att komma ur fattigdomen. Många romska barn måste tyvärr tigga eller jobba hemma och tillåts ofta inte att gå i skolan, säger Allan Widarsson.

Sedan början av 2000-talet driver organisationen Hjälp Till Liv International ett fadderprojekt som stöttar fattiga barnfamiljer ekonomisk mot att barnen får gå i skolan.

I dag har organisationen ungefär 1 000 barn registrerade i sitt system och som därmed får hjälp via fadderprojektet. Alla är inte romer – men de allra flesta är fattiga familjer från Rumänien. Men fadderprogrammet stöttar också familjer i Bulgarien, Lettland, Etiopien och Ryssland.

Allan Widarsson säger att de i dag har 85 barn som väntar på att få en fadder.

– De får fortfarande stöd av oss. Men vi är tvungna att ta från annan verksamhet för att kunna göra det, säger Allan Widarsson.

Organisationens filosofi är att det ekonomiska bidraget till familjen inte ska vara utformat så att det samtidigt tar bort incitamenten att ta ett jobb.

– Våra faddrar bidrar med ungefär 50 procent av det totala behovet, säger Allan Widarsson.

Han medger dock att de i vissa fall kan behöva täcka en större andel av behovet och nämner specifikt den romska gruppen.

– De har i princip ingen möjlighet att få ett jobb då ingen vill anställa en rom. De behöver därför en större del av försörjningen om barnen ska kunna få gå i skolan. Annars tvingas de ut på gatan för att tigga.

Ett par av de familjer som får stöd via organisationens fadderverksamhet har tidigare varit i Sverige för att tigga.

– Det började med att vi sökte upp några EU-migranter som satt och tiggde på gatorna. Sedan började informationen om vår verksamhet att spridas bland tiggarna, säger Allan Widarsson.

Tyvärr begränsas deras möjlighet att hjälpa fler EU-migranter i Sverige av bristen på just faddrar. Allan Widarsson säger att det händer att folk ringer och berättar om någon som tigger utanför just deras matbutik och frågar om inte de kan hjälpa den personen.

– Jag brukar be den som ringer att samla ihop tio personer som kan tänka sig att bli faddrar åt den här familjen och förklarar att vi sedan tar hand om resten.

För att inte skapa misstänksamhet huruvida pengarna verkligen kommer fram eller inte har organisationen valt att göra det möjligt för faddrarna att följa varenda krona.

– Våra samarbetspartners på plats får varje månad en lista på vilka familjer som ska få stöd. De tar ut pengar på banken och köper de matvaror som familjen inte själv kan odla där hemma. Vartenda kvitto sparas och familjerna får dessutom signera att de faktiskt har mottagit varorna, säger Allan Widarsson.

Mot slutet av året får faddern tillgång till de signerade kvittona som ska garanterar att pengarna har kommit fram.

– Det är också möjligt för faddern att när som helst via organisationens hemsida logga in på ett privat konto och se hur mycket pengar man som fadder har satt in, hur mycket som har använts och till vem och vart pengarna har gått.

DELA