Vi lever i en allt oroligare värld

Försvaret har varit ordentligt på tapeten under den gångna veckan. Först kom överbefälhavaren Micael Bydéns besked om att det saknas minst 6,5 miljarder kronor i budgeten de närmaste tre åren och några dagar senare meddelade regeringen att man nu återinför såväl mönstring som värnplikt, som försvann så sent som år 2010.

Det sistnämnda beskedet är bra, inte minst mot bakgrund av att försvaret inte har kunnat fylla sina platser på frivillig väg. Personalbristen är för närvarande skriande stor.

Försvarsmakten får nu omgående i uppdrag att planera för att minst 4 000 personer per år ska genomföra värnpliktig grundutbildning de kommande två åren. Man räknar med att för att årligen få ihop dessa 4 000 behöver cirka 13 000 unga män och kvinnor mönstra. Risken för att någon därmed behöver göra lumpen mot sin vilja är därmed ytterst liten.

Att värnplikten denna gång blir könsneutral är väl i det närmaste en självklarhet. Det kommer därför att bli intressant att se hur könsfördelningen blir bland dem som slutligen väljs ut.

Bland liberaler i dag finns det en pågående diskussion huruvida allmän värnplikt är liberalt eller inte. Partiet centralt är för medan Liberala ungdomsförbundet (Luf) är emot. Luf presenterade nyligen en egen lösning på hur Försvarsmakten i stället ska klara sin personalförsörjning. Man vill låta försvaret inrätta fem militära gymnasieskolor med riksintag och med en kapacitet på 400-600 elever vardera. En spännande idé som är väl värd att prövas framöver, i alla fall på några orter. Även om det inte skulle täcka behovet fullt ut är det ändå en bra början.

Men värnplikt liksom hela försvarsverksamheten i övrigt kostar pengar. ÖB har som sagt låtit meddela att det fattas 6,5 miljarder kronor i försvarets kassakista de närmaste tre åren. På pressträffen nyligen beskrev han i detalj hur ”försvarsförmågan viker” från och med 2020 om partierna inte kan komma överens om att skjuta till de pengar som saknas.

Detta är något som knappast förvånar. Liberalerna lämnade för försvarsöverläggningarna mellan rege-ringen och Alliansen i april 2015 då partiet inte fick gehör för sitt krav på mer pengar till Försvarsmakten. Men sent ska syndaren vakna.

”Jan Björklund fick rätt. Nuvarande försvarsanslag räckte inte hela perioden”, utropade K G Bergström i sin krönika i Expressen häromdagen efter att ÖB Micael Bydén gått ut med beskedet om att det behövs kassaförstärkningar.

Och frågan är hur mycket pengar som verkligen behövs. De 6,5 miljarderna är vad ÖB öppet har redovisat. Allan Widman, ordförande i riksdagens försvarsutskott (L), menar att det är en alldeles för låg siffra. Han pekar på att det verkliga behovet är betydligt högre om Försvarsmakten ska kunna leverera det som riksdagen har beställt och hävdar att regeringen satt munkavle på ÖB.

Det är förståeligt att många anser att de pengarna skulle kunna användas på annat sätt, exempelvis inom vård och omsorg. Men vi lever i en allt oroligare värld och i dagsläget kan vi inte lita på hjälp från annat håll om något skulle hända. Därför behöver Försvarsmakten få förstärkning på flera olika sätt.

DELA