Westerberg: Viktigt med öppna dörrar efter valet

Bengt Westerberg var Folkpartiets partiledare mellan 1985–1993 och har lång erfarenhet som både riksdagsledamot och socialminister. Numera är han pensionär, men fortfarande mycket aktiv i diverse debatter. NU har pratat med honom om LSS, stöd till trossamfund och om Alliansens missförtroendeförklaring. 

Bengt Westerberg har på senare tid varit mycket aktiv i debatten om LSS och riktat tydlig kritik mot regeringens neddragningar.

– Jag tycker att man fattat beslut, eller drivit hela frågan, på väldigt lösa grunder. Man borde börja med analysen, se hur verkligheten ser ut och sen dra sina slutsatser. Regeringen har dragit slutsatser innan de gjort analysen.

Många menar att kostnaderna skenat, men Bengt Westerberg menar tvärtom att kostnadsökningen är helt naturlig.

– Det finns två självklara förklaringar. För det första, att lönerna stigit för personliga assistenter, och för det andra att fler personer behöver assistans.

Ökningen av standarden för såväl funktionsnedsatta som övriga personer, menar Bengt Westerberg förklarar kostnadsutvecklingen.

Han menar också att synsättet är felaktigt, att en utveckling av LSS inte nödvändigtvis leder till ökade kostnader för funktionshinderpolitiken i sin helhet och att man i stället bör utveckla LSS.

– I stället för att göra så att färre får assistans tycker jag att fler bör kunna välja det. Jag tror också att många skulle föredra det framför institutionsboende eller boende med hemtjänst.

– Vi har också regler som gör att personer som är över 65 år inte kan beviljas assistans om de inte fått det tidigare, det tycker jag är fel. Man kan inte heller få fler timmar efter att man fyllt 65, även om situationen blir sämre. Det tycker jag skulle behöva ändras.

–  Hela tron att människor vill ha så mycket assistans som möjligt bygger på en felaktig bild av vad som gäller för flertalet personer. Det kan alltid finnas undantag men de flesta vill ha så lite som möjligt, inte så mycket som möjligt.

En annan debatt som Bengt Westerberg har varit engagerad i är den om trossamfund och livsåskådningsförbund. Han har släppt en rapport som riktar kritik mot att den svenska staten fortfarande inte är konfessionsneutral utan särbehandlar livsåskådningsförbund som har en gudstro.

Här menar han att det finns två alternativa vägar som Sverige kan gå i stället.

– Man kan dels säga att vi inte ger stöd till några livsåskådningsförbund eller så kan man säga att man ger stöd till alla, på lika villkor. I Norge har man stöd till livsåskådningssamfund eftersom dem spelar en viktig roll i samhället, och bidrar till viktiga filosofiska debatter. Detta har man också i  Belgien, Island och flera andra länder.

Han håller dock med om att gränsen för vad ”livsåskådningsförbund” innebär kan vara svårdragen, men att det går att ställa specifika krav för att komma till rätta med den problematiken.

– Ja, på Island, och även i Norge, har man krav på att man ska syssla med ceremonier och ha barnvälkomnanden av något slag.

En annan högaktuell fråga är den om it-skandalen och Alliansens missförtroendeförklaring.

l Vad tycker du om Alliansens missförtroendeförklaring? 

– Jag tycker att statsminister Stefan Löfven i hög grad tillmötesgått de önskemål som fanns efter den här regeringsombildningen. Samtidigt tycker jag att man går lite långt när man kräver försvarsminister Hultqvists avgång.

Westerberg menar också att det är viktigt att ha ögonen framåt och inte skapa mer konflikt än nödvändigt, med tanke på den svåra parlamentariska situationen.

– Det är ett ömtåligt läge efter att det här har hänt och det är viktigt att vi inte får några låsningar inför 2018. Även efter valet måste det finnas en beredskap för att bilda en regering som håller Sverigedemokraterna borta från makten.

– Det viktiga är att man håller dörrarna öppna så att man inte är i några låsta positioner när valet är över. Vi kan vara i en situation efter valet som kräver otraditionella lösningar. Jag tycker att Jan Björklund varit mycket öppen och klok, fler borde inta hans position.

bengt Westerberg tycker att tonläget i den allmänna debatten har förändrats, men inte nödvändigtvis till det sämre.

– 1994 träffades jag och Ingvar Carlsson inför en valrörelse och kom överens om att tonläget måste vara sådant att vi ändå kan prata med varandra när valet väl är över. Det är vad jag skulle vilja efterlysa även nu. Alternativen måste synas. Men man kan behandla varandra på ett personligt plan så att man kan prata även när valet är över. Där tycker jag att bägge sidor syndar i dag.

l Handlar debatten i dag mer om taktik än politik? 

– Ja, och det är kanske naturligt eftersom det politiska landskapet ritats om i samband med SD:s entré i riksdagen. Jag kan förstå att det blir en viss debatt om samarbeten, men det är viktigt att det inte dödar debatten i sakfrågor.

– Vi har en del frågor som vi måste kunna hantera på ett bra sätt. Vi ska kunna diskutera olika frågor, inte minst flyktingfrågorna och integrationsfrågorna.

l På tal om flyktingfrågan, hur tycker du att Liberalerna hanterar den frågan i dag? 

– Si och så skulle jag vilja säga. En del har varit hyggligt men jag är kritisk till överenskommelsen om att införa bara tillfälliga uppehållstillstånd. Det var en stor diskussion vi hade på 90-talet när vi fick flyktingarna från Jugoslavien. Jag drev hårt att vi skulle stå fast vid permanenta uppehållstillstånd och fick gehör för den linjen då.

l Finns det något du skulle vilja rekommendera partiet inför framtiden? 

– Man måste göra tydligare ideologiska markeringar mot Sverigedemokraterna. Jan Björklund har varit bra och tydlig i att vi inte vill samarbeta men vi måste också vara tydliga med varför detta motstånd är så starkt.

Anders Rehnberg

DELA