Betygsutredningen: Underkänd med nära till godkänt

Betygsutredningen har i dagarna lagt fram sitt förslag till förändringar av betygssystemet. Förslagen handlar främst om återinförda ämnesbetyg, kompensatorisk betygssättning och ytterligare ett underkänt betyg.

I en debattartikel i DN 200817 skriver utredaren Jörgen Tholin avslutningsvis att han vid sina många möten med elever noterat hur påfallande det är att elevernas fokus främst ligger på strategier för att få bra betyg, inte på vad de faktiskt lär sig.

Det gäller alltså att skapa ett betygssystem som gagnar kunskapsutveckling, inte medför onödig stress bland eleverna och som inte missbrukas genom glädjebetyg.

Den avgörande stressfaktorn i nuvarande system är att eleven inte får underprestera inom en enda del av kunskapskraven. Med kompensatorisk betygssättning ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens olika kunskaper.

Om en stressaspekt därigenom löses gäller det att inte skapa nya stressmoment. Ämnesbetyg kan medföra att elever inte vågar riskera ett gott ämnesbetyg genom att välja till en valbar påbyggnadskurs i samma ämne. Med olika omfattning av ämnena finns risken att eleverna satsar mest på mindre omfattande ämnen.

För att undvika glädjebetyg föreslås att betygssättningen ska ta hänsyn till resultaten på de nationella proven. Det är ett system som var tillämpbart i det relativa betygssystemet men går lite på tvärs i ett målrelaterat betygssystem.

Kursutformningen, där nästan alla kurser på högskoleförberedande program omfattar lika många poäng, utgör en rättvisa i sig.

En elevs resultat på en inledande kurs kan skilja sig från resultaten på ämnets andra kurs bland annat beroende på innehåll av olika karaktär. Det är bara ett fåtal ämnen som har en tydlig progression, till exempel språk. Frågan är vilken avvägning som ska göras vid en kompensatorisk betygssättning eller om det ändå inte är rättvisare och mindre stressande med kursbetyg.

Ämnesbetyg innebär att elever på högskoleförberedande program får cirka 30 procent färre betyg i slutbetyget. Det kommer att påverka beräkningen av meritpoäng och skapa stress att uppnå så bra betyg som möjligt med färre betygssättningar för att medelvärdet ska bli optimalt.

Alla ämnen avslutas inte i årskurs 3 utan ämnesbetyg kommer att ges även i lägre årskurser. Om det blir lärarbyten i ämnen som förekommer i flera årskurser riskerar betygsbedömningen att få för stort fokus på den sista delen av ämnet. Om elever är olika motiverade för studier under gymnasietiden finns kompensatoriska möjligheter som högskoleprovet och prövning.

Indelning i kurser och/eller ämnen av yrkesutbildningen spelar en annan roll på yrkesprogrammen jämfört med högskoleförberedande program. Med ämnesbetyg kommer det inte att framgå vilket resultat som eleven uppnått i valbara kurser som ingår i ett ämnesbetyg. Eleven bör kunna visa sin profilering i slutbetyget med uppnådda resultat.

Att införa ytterligare ett underkänt betyg med beteckningen Fx motiveras med att kunna markera om eleven ligger nära till att bli godkänd. Åtgärden bör vara att ge dessa elever stöd och uppmuntran för att klara godkänd nivå. Ytterligare ett underbetyg kommer att upplevas som bestraffande.

Central rättning och bedömning av nationella prov diskuteras som en åtgärd för att skapa större rättvisa och avlasta lärarnas arbetsbörda. Det är en stor arbetsuppgift för en expertgrupp att under ganska kort tid bedöma tusentals prov. Det kan medföra att objektiva prov utvecklas vilket begränsar möjligheten att djupare lära känna elevens förmåga till analys och förståelse av ämnet. Proven kan av tidsskäl behöva tidigareläggas vilket medför att väsentliga delar av kursinnehållet inte kan tas upp i provet.

I en replik på Jörgen Tholins debattartikel anförs att ämnesbetyg är ingen fungerande quickfix. Att införa kompensatorisk betygssättning kommer tillrätta med den allvarligaste kritiken mot nuvarande betygsregler. Andra delar av betygsutredningens förslag riskerar allvarligt att skapa nya problem. Med ett stort fokus på elevens slutresultat kommer sista årskursen att bli mycket stressig för eleven. Det gäller att förstå ungdomskulturen och inrätta ett system som det är svårt att trixa med och som gynnar kunskapsutvecklingen.

Ingvar Åkerberg
Jönköping

DELA