Det finns goda skäl för ett försök

Demokratiutredningen föreslår att även 16-åringar ska få rösta på försök i några kommuner i de två kommande kommunalvalen. Förslaget kan vid en första anblick låta populistiskt och föga genomtänkt. Det är lätt att slå ifrån sig med bägge händerna och utropa: Nej!

Utredningen ordförande Olle Wästberg medger också att han själv till en början var väldigt skeptisk till att föreslå en sänkt rösträttsålder, men efter att ha satt sig in i frågan och titta närmare på vårt grannland Norge, ändrade han sig.

I det norska försöket ingick till att börja med tio kommuner, där 16-åringar fick rösta i kommunalvalet 2011. Efter det har ytterligare tio försökskommuner tillkommit. Då ska man också veta att hela 124 kommuner hade ansökt om att få delta i försöket. Intresset var alltså stort. Erfarenheterna från försöksvalen är också mycket goda. Valdeltagandet bland 16-17-åringar i kommunalvalet 2011 låg på 58 procent jämfört med 46 procent för förstagångsväljarna i sin helhet. Ett annat viktigt resultat var att fler unga politiker kom in i fullmäktige, inte minst med hjälp av personröster.

Norge är inte det enda landet som har sänkt delar av sin rösträttsålder. Österrike är i dag det enda EU-land som har sänkt rösträttsåldern i nationella val till 16 år. Så långt har inte Tyskland sträckt sig, men där har sex delstater sänkt rösträttsåldern till 16 år vid delstatsval. EU-parlamentet har dessutom nyligen rekommenderat att EU-länderna ska enas om 16 år som rösträttsålder i EU-val.

Det är i det här sammanhanget viktigt att påpeka att Demokratiutredningen inte föreslår att valbarhetsåldern, alltså den ålder när man kan väljas till ett politiskt uppdrag, sänks. Det motiverar man med att förtroendeuppdrag i fullmäktige och nämnder kan innebära att man måste fatta beslut i frågor som förutsätter att personen är myndig, exempelvis utskänkningstillstånd.

Frågan är då om svenska 16-åringar på något sätt är annorlunda än 16-åringar i exempelvis Norge och Tyskland. Visserligen ligger myndighetsåldern idag på 18 år, och det finns inga tankar på att sänka den, men vid 16 års ålder upphör skolplikten, man får själv förvalta sina intjänade pengar, man är straffmyndig och man får starta eget företag. Då borde man också kunna ta ställning i ett val.

Och som utredningen så klokt påpekar, i dag är inte de flesta förstagångsväljare 18 år utan genomsnittsåldern ligger på 20 år. Sänker man till 16 år, blir genomsnittsåldern när man röstar första gången 18 år på grund av våra långa mandatperioder.

Det finns goda skäl för att i alla fall göra ett försök med sänkt rösträttsålder i kommunala val till att börja med. Detta för att tidigt fånga upp ungdomarna och deras politiska intresse och engagemang samt få in fler unga i politiken. Dessutom är det inte helt fel att de ska få vara med och påverka i frågor som rör dem själva som beslut om den lokala miljön, skolan eller ortens fritidsanläggningar.

Och för den som fortfarande tvivlar är det kanske bra att veta att när det gäller kyrkovalet är rösträttsåldern redan sänkt till 16 år sedan lång tid tillbaka utan att någon större katastrof har inträffat.

DELA