”Den lägre efterfrågan på arbetskraft bedöms medföra att arbetskraftsdeltagandet minskar något” (högre socialavgifter för unga red anm). ”Särskild löneskatt för äldre kan också hämma arbetsutbudet.” ”Sammantaget bedömer Konjunkturinstitutet att förändringarna inom sjukförsäkringen, främst borttagandet av den bortre tidsgränsen medför att antalet personer i sjukskrivning ökar.” ”Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens ekonomiska politik minskar antalet sysselsatta med drygt 0,3 procent eller 15 000- 20 000 personer.”
Konjunkturinstitutet (KI) är inte nådigt när det i olika rapporter kommenterar regeringens olika åtgärder i den nyligen lagda budgeten. Den förda politiken sågas vid fotknölarna av Finansdepartementets egen myndighet.
Och KI är inte ensamt om att inte tro på regeringens jobbpolitik. Flera stora organisationer sällar sig till kritikerna.
I en företagsenkät, gjord av Svenskt Näringsliv tillsammans med TNS Sifo, svarar tre av fyra tillfrågade företag att regeringens skattehöjningar minskar möjligheten att anställa fler. Företagarna i sin tur konstaterar att redan idag planerar nästan hälften av de små byggföretagen uppsägningar på grund av sänkningen av rotavdraget. TCO säger att det är beklagligt att fler får höjda marginalskatter vilket, enligt förbundet, kan minska viljan att vidareutbilda sig eller ta på sig mer ansvar på jobbet. Och Läkarförbundet menar att den höjda löneskatten för personer över 65 år leder till att patienterna som får sämre tillgång till erfarna läkare. För att bara nämna några.
Samtidigt upprepar statsminister Stefan Löfven om och om igen, nu senast i regeringsförklaringen, att jobbmålet att Sverige år 2020 ska ha Europas lägsta arbetslöshet ska nås genom Sveriges nya jobbagenda. Att Sverige ska vara ett land i arbete. Det går helt enkelt inte ihop.
Hur ska vi kunna ha Europas lägsta arbetslöshet när jobben, med den politik som nu förs, bara blir färre och färre? Hur ska vi kunna ge alla dem som nu flyr till vårt land jobb när allt fler enklare jobb, som exempelvis rutjobben, försvinner? Men i stället för reformer för att fler enkla jobb ska växa fram läggs stora skattehöjningar på jobb.
Likaså kommer fler att fastna i utanförskap när den bortre gränsen i sjukförsäkringen försvinner. Syftet är vällovligt, men resultatet kommer att bli att färre kommer att återgå i arbete och sjukfrånvaron ökar ännu mer. Den bortre tidsgränsen fungerar idag som en drivkraft för alla instanser när det gäller att sätta in åtgärder för att få fler tillbaka i arbete.
För varje dag som går försvinner arbetslinjen allt mer och bidragslinjen kommer istället. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att endast sex procent av landets företagsledare har förtroende för landets statsminister. Men det är klart oroväckande.
Det går helt enkelt inte ihop
