Home Telefon

En riktigt pinsam soppa

Utrikesminister Margot Wallström och Israel är ingen bra kombination. Det har visat sig nu gång efter annan sedan regeringstillträdet förra hösten. Och inte blir det bättre när statsminister Stefan Löfven lägger sig i. Istället för att reda ut situationen lyckas han att förvärra det hela ännu mer.

Det var i förra veckan som Margot Wallström i riksdagen svarade på en interpellation från Mathias Sundin (L) där han frågade om varför utrikesministern inte har fördömt de pågående attackerna mot civila israeler. I sitt sista inlägg i debatten sade Wallström ordagrant enligt riksdagens protokoll: ”Israel har alltid rätt att försvara sig, att försäkra sig om sin säkerhet. Men jag säger även i andra situationer att responsen inte får bli sådan att det blir fråga om utomrättsliga avrättningar eller på annat sätt oproportionerligt så att antalet dödade överstiger det ursprungliga dödsantalet flera gånger om.”

Det är svårt att se att meningen om utomrättsliga avrättningar syftar på något annat än Israel, men det hävdar nu såväl utrikes- som statsministern. I söndagens Agenda sade Margot Wallström att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som fördömt uttalandet, medvetet har missuppfattat henne.

Detta följdes av ett långt uttalande av Löfven och Wallström på regeringens hemsida där de konstaterar att ”utrikesministern sa inte, vilket har påståtts, att utomrättsliga avrättningar förekommer i Israel, utan förde ett principiellt folkrättsligt resonemang om rätten att försvara sig och om vikten av proportionalitets- och distinktionsprincipen”.

Men som om detta inte vore nog gav sig statsministern in i debatten i måndags. I en intervju med TT säger han, apropå de återkommande knivattackerna, att dessa inte är att klassificera som terroristhandlingar. Något som han strax därefter delvis tog tillbaka när han själv ringde upp TT.

”Jag såg hur det blev i skrift och skulle vilja förtydliga så att vi undviker missförstånd.”

Vilken soppa, det är det minsta man kan säga.

Dessvärre är det inte en engångsföreteelse. I januari i år skulle Margot Wallström rest till Israel och bland annat deltagit i ett seminarium till Raoul Wallenbergs minne. Resan ställdes in på grund av ”kalenderskäl”. Men den verkliga anledningen var att utrikesministern helt enkelt inte var välkommen efter regeringens snabba erkännande av Palestina.

Och för bara en månad sedan var det dags igen. Då kallades den svenska ambassadören upp till Israels utrikesdepartement för att stå till svars för ytterligare ett av Wallströms uttalanden. I en intervju i SVT uttalade hon sig på ett sätt som kunde tolkas som om hon länkade konflikten mellan Israel och Palestina till terrordåden i Paris. Även denna gång menade hon att hon var feltolkad.

Det dunkelt sagda är som sagt det dunkelt tänkta. Men som utrikesminister gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det är Margot Wallström tillräckligt erfaren för att veta. Och när statsministern rusar till hennes försvar blir situationen än mer patetisk.

Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga. Men relationen mellan Sverige och Israel kan knappast bli frostigare än vad den är nu.