Hoppas inte alla vägar bär till Rom

Den stora vinnaren i det italienska valet 4 mars var den populistiska FemStjärnerörelsen (M5S) som fick 32 % av rösterna. Jag följde sista veckan av valkampanjen från Rom.

M5S liknar Donald Trump. Den är mer en rörelse än ett parti. Den är heller inte självklart högerpopulistisk. Invandringskritisk (och anti-vaccin), men samtidigt för medborgarlön. Men mest karaktäristiska är att man knappast har ett politiskt program, utan för fram det som passar just nu.

Det som utmärker både Trump och M5S är motståndet mot de politiska eliterna. De gick båda till val på att ”röra om i grytan”. I Trumps fall mot de politiska dynastierna – Bush och Clinton – och mot ”Washington”. När det gäller Italien handlade det om korruptionsaffärer, men också märkligt nog om att den populistiske Berlusconi uppfattas som representant för den politiska eliten.

Främst har M5S byggt sin framgång på att lyssna till väljare och medlemmar. Nomineringar och åsikter fastställs via appen Rousseau. Där röstar medlemmar fram kandidater och ståndpunkter. Också icke-medlemmar påverkar partier via digitala medier. Dessutom vill M5S ha beslutande folkomröstningar.

Därmed framstår M5S som en rörelse som lyssnar på folket. Och nästan alla som röstade på Trump instämde i eftervalsundersökningen i påståendet ”ingen lyssnar på sådana som jag”.

I en undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen framgick att 85 % av svenskarna ansåg sig helt utan politiskt inflytande mellan valen – och vi har i Sverige längst mellan valen av alla demokratier.Att de politiska partierna i hela Västeuropa förlorat sin ställning och starka relation till väljarna är en del av hotet mot demokratin. Att börja lyssna på medlemmar och väljare är därför nödvändigt.

Samtidigt är demokrati långt mer än majoritetsstyre. Den vilar på en grund av yttrandefrihet, föreningsfrihet, rättssäkerhet, individuella rättigheter, skydd för minoriteter. Just dessa grunder underminerar de populistiska rörelserna när de väljs in i maktställning. Därför innebär inte demokrati att man sticker upp fingret för att se vartåt det blåser. Att lyssna är nödvändigt, men att leda är det moraliskt rätta. I EU sitter populistiska partier i regering i tio länder. Italien blir sannolikt det elfte. Vi får hoppas att inte alla vägar bär till Rom .  o

Dela med andra
Ylva Westlund
Ylva Westlund