I pandemins spår: Sverige har fått en ”pluggskuld”

Ett tomt klassrum, foto. iStock

I samband med att pandemin ledde till att annan, planerad vård ställdes in myntades begreppet ”vårdskuld”. Men också skolan har påverkats, vilket gör det befogat att tala om en ”pluggskuld”.

Effekterna av pandemin när det gäller skolan har diskuterats. Fler och fler, lärare inte minst, talar dock om att kunskapsresultaten inte alls blivit lika bra vid distansundervisning.

Många elever ha gjorts sämre resultat, medan andra ibland gått mot strömmen och lyckats bättre. Frågan är dock om en förändring som drabbar många samtidigt och som lärarkåren sett utvecklas, kommer att ge tydligt avtryck i betygsstatistiken eller ej.

Till exempel kan lärare – medvetet eller omedvetet – påverka hur proven skrivs och svaren utvärderas, på ett sätt som till viss del kompenserar för minskade kunskapsresultat.

Och detta behöver inte handla om att ”fuska”, utan att tolkningen av vilka betygsgränser som ska dras kan variera inom ramen för de styrdokument som finns. Det kan vara svårt att säga något definitivt om de frågor som ställs på proven under ett visst år är mer representativa för kunskapsmålen i stort än de frågor som ställs ett annat år, utan att göra mycket omfattande jämförelser och analyser. Och några sådana kommer vi inte att kunna ta del av på ett antal år ännu.

I augusti förra året skev Skolverket i en preliminär rapport om pandemins påverkan på skolresultaten att: ”Den preliminära betygsstatistiken för våren 2020 visar att skolresultaten inte har förändrats i negativ riktning under vårens pandemi.” Tvärtom ökade andelen niondeklassare som var behöriga till gymnasiet jämfört med läsåret 2019/2020. Och den andel av gymnasieeleverna som tog examen inom tre år från att de påbörjat gymnasieutbildningen ökade också. Men det mäter inte på samma sätt elevernas kunskapsutveckling, och det medgav också Skolverket i rapporten.

– Skolverket kan dock inte uttala sig om huruvida förändrade förutsättningar för betygsättning och bedömning har påverkat resultaten, skrev de då. (Rapporten sid 5)

IFAU, institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, gav i januari i år ut en rapport som framför allt var en kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skull kunna antyda att det finns för påverkan.

Även om de menar att det är för tidigt att dra några specifika slutsatser ännu, är det sannolikt att den negativa påverkan överväger – och att den varit som störst för de ungdomar som redan varit utsatta i skolan. Övergång till distansundervisning förutsätter till exempel att det finns en hemmiljö som är lämplig för att kunna ta till sig den undervisning som bedrivs via nätet. Så ser det inte ut för alla, varnar IFAU.

De påpekar att det kan handla om både rent socioekonomiska faktorer och även om mer specifikt tekniska och ekonomiska delar, till exempel tillgång till bredband och typ av dator eller surfplatta.

Den slutsatsen varnar också Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, för. I en alldeles nyutkommen rapport, presenterad 26 maj, varnar de för att likvärdigheten i skolan hotas av sådana faktorer.

De skriver att ”redan innan pandemin fanns utmaningar för skolan att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag och att pandemin riskerar att leda till minskad likvärdighet i svensk skola”.

Bilden av hur väl det gått att bedriva undervisning på distans varierar kraftigt beroende på vem som tillfrågas, menar SPSM i sin rapport som var en specialstudie inom ramen för Skolverkets granskning.

– Rektorer och huvudmän har generellt en mer positiv bild av situationen än lärare. Elever och vårdnadshavare har den mest negativa bilden, skriver SPSM.

– Den distansundervisning som gymnasieskolan fått anpassa sig till under coronapandemin har varit utmanande för både skolorna och eleverna, skriver Skolinspektionen efter att ha intervjuat 225 rektorer och cirka 900 elever under hösten 2020.

Allt är inte dåligt, säger Skolinspektionen. I granskningen har de sett prov på att metoderna utvecklats under pandemin.

– Det växer fram alltfler lösningar kring hur undervisningen kan fungera på distans och kring hur stöd till elever kan fungera, skriver de.

Men distansundervisningen går ut över både motivation och lärande, visar granskningen.

– Eleverna uttrycker att känslan av ensamhet och minskad motivation växer ju längre distansundervisningen varar. I den här granskningen påtalar eleverna dessutom att distansundervisning har en negativ inverkan också på själva lärandet, som hämmas av att eleverna inte kan samarbeta och diskutera med andra elever på det sätt de vanligen gör i klassrummet, skriver Skolinspektionen.

Kanske kan bilden av hur stor ”pluggskulden” är bli tydligare först när pandemin är över. När resultaten på nationella prov i olika ämnen kan jämföras för flera årskullar, innan, under och även efter pandemin, kan en påverkan på den faktiska kunskapsinhämtningen synas tydligt. Men redan nu kan sådana siffror kanske ge en viss uppfattning. Det kommer NU att återkomma till i framtida artiklar om ”pluggskulden”.

Ulf Schyldt

 

DELA