Inresebeslutet spär på hatet

USA:s president Donald Trump har startat sitt nya ämbete i raketfart. Varje dag får vi se honom på bild underteckna ett nytt papper – abort, mur mot Mexico och nu senast inreseförbud för personer från vissa länder i Afrika och Mellanöstern.

När de nya inresereglerna blev offentliga skapade de omedelbart kaos. Ingen visste, och vet fortfarande inte, vad som egentligen gäller. Det enda som sägs i det dekret som Trump har undertecknat är att allt flyktingmottagande i USA stoppas tillfälligt i 120 dagar till dess nya regler för flyktingmottagande är på plats. Dessutom kommer, under 90 dagar, inga visum att utfärdas till människor från sju i huvudsak muslimska länder: Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen. Syftet är, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA.

Protesterna har inte låtit vänta på sig, och tur är väl det. Människor demonstrerar både i USA och i andra delar av världen. FN har vädjat till Donald Trump om att han ska tänka om och fortsätta USA:s långa tradition att välkomna flyktingar. Chuck Schumer, ledare för Demokraterna i senaten skrev på Twitter när beslutet blev känt att ”tårar rinner nerför Frihetsgudinnans kinder i kväll”. Och över en miljon britter har skrivit under ett namnupprop om att stoppa Trumps kommande besök i Storbritannien.

Sakta men säkert börjar också konsekvenserna av beslutet att sjunka in hos privatpersoner, artister, idrottsmän och företag. Stora amerikanska företag som Google, Facebook och Netflix reagerar alla. Google kallade snabbt hem anställda som man misstänkte kunde beröras och företagets vd Sundar Pichai, själv född i Indien, sade att restriktionerna kan komma att skapa barriärer för talanger som vill komma till USA. Företaget väljer nu också att starta en humanitär fond för att stötta dem som drabbas.

Men även svenska företag drabbas av de nya inresereglerna. Exempelvis har det svenska företaget Truecaller ett kontor i USA dit företagets grundare Nami Zarringhalam inte kan resa nu, då han har rötter i Iran.

Samma sak kommer troligen att drabba Bahar Pars, som är Rolf Lassgårds motspelare i filmen ”En man som heter Ove”, som är Oscarsnominerad. Frågan är om Bahar Pars, som stammar från Iran, kommer att kunna resa till USA för att delta i Oscarsgalan. Och den brittiske löparen Mo Fara, boende i USA men i född i Somalia och nu på träningsläger i Etiopien, vet inte om han kommer att kunna resa hem till sina barn i USA.

Exemplen är oändliga och visar på orimligheten i Trumps beslut. Vad värre är är att det i stället för att stoppa terrorister troligtvis kommer att öka polariseringen och spä på hatet. Terrorforskaren Magnus Ranstorp pekar på att inresebeslutet kan ha lett till att vissa kan ha utnyttjat den uppiskade stämningen i grannlandet USA när de utförde attentatet mot moskén i Quebec. Så i stället för att stoppa terrorister (vad säger för övrigt att de inte redan finns i USA) kommer inresebeslutet snarare att leda till ökad islamofobi och fler attentat. USA har över en natt gått från att vara ett land präglat av humanism och mänskliga rättigheter till att vara ett land med helt andra förtecken.

Dela med andra
Ylva Westlund
Ylva Westlund