Kommission för heta potatisar

Gustav Fridolin skulle fixa skolan på 100 dagar lovade han i en debattartikelför ett år sedan. Då skulle de låga Pisaresultaten vara ett minne blott. Det som Jan Björklund och Alliansen inte klarade, enligt Fridolin, det skulle han ordna på lite mer än tre månader. Imponerande.

Nu har det gått 216 dagar sedan Gustav Fridolin tillträdde och i princip ingenting har hänt. Jo, ett av löftena har faktiskt infriats. En skolkommission har tillsatts. Det som Fridolin inte klarade på 100 dagar ska de 14 ledamöterna nu istället klara på 623 dagar. Det måste vara riktiga övermänniskor som har fått äran att ingå i kommissionen.

Kommissionen är också bra att ha på flera andra sätt. I veckan kom OECD med den granskning av skolan som Jan Björklund beställde under sin tid som utbildningsminister. Det är en dyster bild som OECD målar upp. Det råder oklara arbetsförhållanden mellan stat och kommun, det ställs för låga krav på eleverna, det finns inga karriärvägar för lärarna som dessutom tjänar för dåligt och har för lite stöd.

Värt att notera är att Andreas Schleicher, chef för OECD:s utbildningsdirektorat,  konstaterar att nedmonteringen av den svenska skolan började redan på 1990-talet. Alltså inte under Alliansens åtta år vid makten. Socialdemokraterna hade i regeringsställning mer än tio år på sig att fixa det som då gick snett. Men inget skedde.

Och inget verkar ske nu heller. I stället för att direkt sätta tänderna i OECD:s granskning, väljer Gustav Fridolin att sopa rapporten under mattan. Han såg snabbt som attan till att överlämna rapporten till skolkommissionen, dess ordförande Anna Ekström fanns händigt till hands redan på måndagens pressträff med OECD-representanten.

På så sätt slipper Gustav Fridolin göra något, åtminstone fram till den 13 januari 2017. Och då hoppas han självfallet att kommissionen ska ha löst alla problemen åt honom. Under tiden kan han fortsätta att skicka alla heta potatisar som uppstår till kommissionen. Smart drag, men frågan är hur länge det förhållningssättet kommer att fungera.

Men vad gör Fridolin då hela dagarna? Helt sysslolös kan han ju inte vara. Han och hans kollega Aida Hadzialic har faktiskt fått ur sig ett par propositioner, som låg färdigskrivna i skrivbordslådorna på utbildningsdepartementet, exempelvis den om en förändrad sfi-undervisning. Och den satsning på lågstadiet som nyligen aviserades har stora likheter med det som Alliansen tog fram.

För någon vecka sedan presenterade Fridolin också en nytillsatt utredning, som ska se över användandet av mobiltelefoner i klassrummet. Han hade nämligen kommit på att dessa kan bidra till att studieron störs. Hoppsan, vilket uppvaknandet. Det konstaterade Jan Björklund för ganska många år sedan.

Fridolins 100 dagar rann ut för ett bra tag sedan. Ingen, mer än kanske han själv, trodde väl att det skulle gå att fixa skolan på denna korta tid. Men om man slår sig själv så hårt för bröstet borde ju ändå något ha skett. Men hittills har det nästan enbart blivit retorik och löften mer än skolpolitiskt hantverk för att citera FP:s skolpolitiske talesperson Christer Nylander.

Dela med andra
Tobias Setterborg
Tobias Setterborg