Kommunalt veto gömdes undan

I förra veckan kom det plötsligt, väl dolt och väl inlindat, precis som ett väl gömt påskägg. Skolminister Gustav Fridolin hade gjort allt han kunnat för att dölja att regeringen nu föreslår ett kommunalt veto för inrättandet av friskolor. Den så kallade skolkostnadsutredningen har nu getts tilläggsdirektiv som innebär att utredningen ska arbeta fram ett kommunalt veto för att göra det möjligt att stoppa etablering av vinstdrivande friskolor i en kommun.

Man kan förstå att Gustav Fridolin skämdes över att komma med ett förslag som detta. Han har ju tidigare klart sagt sig vara motståndare till ett kommunalt veto. Miljöpartiet har ju dessutom alltid varit en stark anhängare av just friskolor och det är ju ingen slump att det är just Mikaela Valtersson, tidigare miljöpartist och ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, som nu är ordförande i Friskolornas riksförbund.

Men nu har alltså Gustav Fridolin lagt sig platt, så platt det bara går. Därför allt hysch-hysch kring förslaget. Inte med ett ord nämndes det under dagen som det lades, istället försökte skolministern trolla bort korten genom att tala om ett annat förslag, en gemensam kö för intagning, något som många ställt sig positiva till tidigare.

Men den som trängtar efter mycket mister ofta hela stycket som det så fint heter i ordstävet. Miljöpartiet trängtade efter att få sitta i regeringen och mister nu successivt hela sin ursprungliga politik. Friskoleuppgörelsen förkastas, Förbifarten startas, inga kärnkraftsreaktorer ser ut att stängas under denna mandatperiod, Vattenfalls brunkol är plötsligt till salu och så vidare. Listan kan göras oändligt lång.

Var kommer elevperspektivet in i detta sammanhang? Vad händer med lärarnas möjlighet att välja arbetsgivare? Om detta är man helt tyst.

I dag går drygt 300 000 elever i fristående skolor och minst 55 000 personer har sin arbetsplats i en friskola. Det är, precis som Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, påpekar i en debattartikel på SVT Opinion, fler personer än vad som arbetar inom Volvo, Scania och Ericsson tillsammans, i Sverige.

Friskolornas riksförbund har granskat vilka konsekvenser som ett kommunalt veto skulle få och kommit fram till att långsiktigt skulle det innebära att väldigt få nya skolor kommer kunna starta. De populära skolor som redan finns kommer inte heller kunna starta nya program eller utöka med fler årskurser, eftersom även det kräver nya tillstånd. Många nya goda idéer och innovationer som svensk skola behöver för att höja kunskapsresultaten kommer att stoppas i ute i rödgröna kommuner. Det bådar verkligen inte gott för framtiden. Och rimmar väldigt illa med vad som står i Miljöpartiets partiprogram, nämligen att ”en mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra”.

Inte konstigt att de miljöpartistiska språkrören nu faller fritt i Aftonbladets senaste Sifo-mätning om förtroendet för partiledarna.

DELA