Kvalitetsproblem med talböcker skapar otillgänglighet

Störande missljud, kommentarer och sovande inläsare. Det är några av de problem som frilansjournalisten Finn Hellman dokumenterat med talböcker. Servicen till synskadade och personer med lässvårigheter blir inte vad det är tänkt.

Finn Hellman ligger bakom den uppmärksammade radiodokumentären ”Myndigheten för Tupplur och Missljud”, som uppmärksammar flagranta fel i talböcker.

Det är inte första gången han uppmärksammat sådana misstag, men den här gången har han fått större uppmärksamhet för problemen.

Finn Hellman är frilansjournalist i Göteborg och kort-dokumentären gjordes för en tävling från början. Han producerade det som ett bidrag till dokumentärfestivalen Tempo 2021. Den har blivit nominerad till priset i kategorin ”Short Dox Radio”.

Hellman är själv synskadad och beroende av talböcker. Det har gjort att hans engagemang i frågan är både långt och personligt.

– Den här myndigheten har jag haft kontakt med sen jag var liten, berättar han.

– Jag har lånat böcker från det som först hette Tal- och punktskriftsbiblioteket. Och sen bytte de namn och fick ett utökat uppdrag, de blev Myndigheten för Tillgängliga Medier.

– Jag har besökt dem – som privatperson – flera gånger för att visa problem i punktskriften.

Och punktskrift är egentligen en av de viktigare uppgifterna som MTM har, menar Finn Hellman.

– Men det är svårt pedagogiskt att visa på problem med punktskrift för seende, eftersom så få kan det. Det blir inte uppenbart hur tokigt det ibland är i texterna.

Det finns färre som kan läsa punktskrift och också färre seende som kan arbeta med att föra över tryckta medier till punktskrift. Det gör att MTM här är beroende av ett fåtal leverantörer inom det området. Men sådana problem borde inte finnas vid inläsning, menar han.

Finn Hellman satt också som ledamot i Taltidningsnämnden, som representant för Vänsterpartiet under några år.

– Taltidningarna är ett annat av MTM:s uppdrag. På det sättet kan du som synskadad få prenumerera på en dagstidning.

Numera går det att prenumerera på nästan vilken dagstidning som helst, vilket är ett enormt stort framsteg för tillgängligheten.

– Det är helt fantastiskt, säger han.

– Jag skulle säga att det är ett ganska opolitiskt uppdrag egentligen. Men i nämnden finns det en politiker från den ”röda sidan” och en från den ”blå sidan”.

Genom uppdraget i Taltidningsnämnden kom han i kontakt med myndighetsledningen för MTM och upptäckte att de hade en annan ton internt än utåt.

– Jag har hört deras interna snack, säger Finn Hellman.

– Det låter inte alltid som det låter utåt, och det tycker jag är intressant.

– Ledningen för MTM verkar inse att det finns vissa problem på myndigheten, men utåt låter det som om allting är frid och fröjd. Och det är allvarligt, menar han.

– Uppdraget för en sån här myndighet kan u inte vara att alltid hålla regeringen nöjd, utan att se till att vi som är beroende av myndigheten får den service som det är tänkt.

– Jag vet inte hur man tänker när man sitter i ledningen för en myndighet, om man hellre vill hålla sig väl med de departement som ger en pengar eller om man kan slå larm och säga ”det här fungerar inte”.

– De kanske behöver omorganisera eller få mer resurser. Att säga det tycker jag skulle vara ett ansvarstagande ledarskap för en myndighet, säger Finn Hellman.

I reportaget ”Myndigheten för Tupplur och Missljud”, dokumenterar Finn Hellman hur en del talböcker har kraftigt störande problem. Det handlar ibland om missljud som förekommer och gör det svårt att höra den upplästa texten. I andra fall är det inläsare som inte kan uttala ord korrekt, vilket blir störande när det förekommer ofta.

Det finns också exempel på en inläsare som somnat och inläsningen avbryts av en lång sekvens där bara de sovande andetagen hörs.

Andra fel är också besvärande, kapitel som kastats om, meningar som utelämnats – eller tvärtom upprepats. Och i ett par fall har en inläsare lämnat egna kommentarer där han inte tyckt som författaren av den bok han läst in.

Den uppläsaren har nu, i efterhand, stängts av. Men MTM har ännu inte gjort någon genomgång av de titlar han läst in under ett antal år.

Och det är här problemet ligger. Naturligtvis kan saker gå fel under en inläsning. Det är inte konstigt. Men när företagen inte korrigerar dem, och MTM:s stickprovsgranskning inte heller upptäcker dem, så kommer undermåliga produkter ut till MTM:s ”kunder”.

Hur stort problemet är, är svårt att säga. MTM publicerar över 3500 titlar varje år. Risken är stor att många inte bryr sig om att anmäla fel som de upptäcker, menar Finn Hellman.

När Tal- och punktskriftsbiblioteket blev Myndigheten för Tillgängliga Medier, breddades uppdraget. De ansvarar också för produktion av vissa teckenspråksmedier samt för utgivning av viss lättläst litteratur och för utgivningen av den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor.

– MTM har kanske lite för mycket att syssla med, säger han. Då kan det bli så att vissa saker hamnar i skuggan av annat.

– När det gäller funktionshinder har det funnits en sådan trend på många områden. Man tror att det finns beröringspunkter och gemensamma problem, och det finns det förstås. Men kanske inte så mycket som man tror?

Finn Hellman menar att när till exempel myndigheter som MTM, Diskrimineringsombudsmannen och andra slagits samman, så har det generella fått större utrymme framför det specifika. Och det som är specifikt, till exempel för funktionshindrade när det gäller diskriminering, kan vara nog så viktigt.

– Men det kan ju skilja väldigt mycket. Vissa av oss synskadade kan läsa punktskrift, andra kan ha lässvårigheter, det är väldigt olika saker som det handlar om.

– Sen var MTM en myndighet som utlokaliserades. Och där sa MTM att det kommer att innebära försämringar.

– Det sa man på de interna mötena i alla fall, lägger han till.

Problemen går dock inte att koppla enbart till det, menar han. De har funnits under lång tid även innan myndigheten flyttade till Malmö. Men det gör det förstås ändå kanske svårare att upprätthålla kvaliteten.

Exakt vad som orsakar problemen är därför svårt att säga. Uppenbarligen håller inte alla inläsningsföretag tillräcklig kvalitet. Stickprovskontroller är just stickprov. Det Finn Hellman är kritisk till, är att MTM inte verkar vilja ta ansvar för kvaliteten i deras uppdrag.

Och kanske finns det för mycket ansvar, för många olika uppdrag som det offentliga ska sköta samtidigt, menar han.

– Det är så fragmenterat i vårt samhälle, uppdelat på så många enheter, att till slut så tappar man överblicken.

– Det blir för lätt att smita undan ansvar. Vilket ju MTM visar när de hela tiden skyller på sina underleverantörer.

– Men samtidigt, vad leder det till när det är så fragmenterat? Vi ser hur det genomförs upphandlingar till lägsta pris. Syftet är gott, det ska ta tillvara skattebetalarnas pengar. Det ska vara rättvis konkurrens och så vidare.

– Men det bli ofta kvalitetsförsämringar. Och det kräver nästan alltid en utbyggd kontrollapparat, men det verkar ingen vilja betala för, säger Finn Hellman avslutningsvis.

Ulf Schyldt

 

MTM svarar

Myndigheten för tillgängliga medier kommenterar de uppmärksammade kvalitets-problemen. Eva-Lena Silwerfeldt är kommunikationsstrateg vid MTM och svarar på NU:s frågor.

Hur ser ni på de rapporterade kvalitetsproblemen, har ni några tankar om var det behövs åtgärder?

– Vi tar det här på stort allvar och vi har full förståelse för att man som läsare reagerar. Fel som påverkar innehållet eller som gör att innehållet inte går att ta till sig ska självklart inte förekomma.

– Vi är tacksamma över att vi fått kännedom om detta så att vi kan rätta till de här talböckerna. Våra kvalitetsrutiner ska fånga upp den här typen av fel. I de här fallen har rutinerna brustit och vi beklagar det.

Med så stor utgivning som MTM har, 3500 titlar, är de hänvisade att också köpa tjänsten för korrläsning av leverantörerna, menar myndigheten.

Vad händer nu, har ni åtgärder som ni kommer att vidta?

– Vi har omgående vidtagit en rad olika åtgärder.

– Vi har begärt rättning från leverantörerna av de titlar där det blivit fel. Vi har en dialog med alla våra leverantörer för att se till att kvalitetsrutinerna fungerar och följs.

– Vi tittar tillsammans på hur vi kan säkerställa att kvalitets-kontrollen fungerar bra, dvs att såna här fel fångas upp och korrigeras innan de når läsaren.

– Vi ser över våra interna rutiner för att se vad vi kan förbättra, till exempel hur vi kan få in ytterligare kontroller i våra system.

– Vi planerar en användarundersökning för att vi ska få en djupare insyn i hur våra läsare upplever kvaliteten i våra talböcker.

– Vi gör också en analys för att se om det krävs några ytterligare åtgärder för att säkra kvaliteten.

Det är viktigt för myndigheten att få kännedom om kvalitetsproblem, om sådana här saker slinker igenom kontrollen.

– Kvalitet är en viktig fråga för oss och vi arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten i alla våra produkter och med att snabbt åtgärda om något blivit fel. Vi vill också uppmana våra läsare att höra av sig till oss om de upptäcker fel i våra produkter, avslutar Eva-Lena Silwerfeldt.

DELA