Låt förslaget gå i papperskorgen

I morgon fredag den 24 februari är det sista dagen för att lämna remissvar på Ilmar Reepalus så kallade välfärdsutredning ”Ordning och reda i välfärden”. Och svar lär regeringen få även om man försökt att begränsa listan över dem som har ombetts att svara. Häromdagen kunde vi läsa i tidningen att remissvar av aldrig tidigare skådad mängd nu anländer till finansdepartementet, inte minst från uppretade välfärdsföretagare. Normalt är man van vid någon enstaka spontanremiss på en utredning, men nu kommer det ett tiotal varje dag.

Och ingen är väl förvånad. Få är väl de företag, organisationer eller enskilda som uttryckt sig positivt om utredningens förslag om ett högsta tillåtet rörelseresultat som ska motsvara statslåneräntan plus 7 procent av det operativa kapitalet. Det är väl i princip enbart några vänsterpartister med partiledaren Jonas Sjöstedt i spetsen som har jublat.

Inte ens de egna socialdemokratiska företrädarna verkar vilja ställa upp bakom förslaget. Bara de senaste dagarna har tunga socialdemokratiska namn som Karin Wanngård, finanslandstingsråd i Stockholm, förre partisekreteraren Lars Stjernkvist och Region Skånes ordförande Henrik Fritzon varit kritiska till förslagen i utredningen.

Den sistnämnde säger exempelvis i Sydsvenskan att ”om regeringen lägger fram förslaget om ett vinsttak finns risk att man skrämmer bort privata vårdföretag”. Och han får stöd av sin miljöpartistiske kollega Anders Åkesson som i sin tur säger att ”jag kan inte se nyttan med att vinsttak inom vården. Däremot ser jag stora risker”.

I dagarna har även tunga remissinstanser börjat att göra sin röst hörd. En sådan är Konkurrensverket, som sågar förslaget vid fotknölarna. ”Välfärdsutredningen har inte visat upp några så kallade övervinster på de välfärdsmarknader där avtal träffats efter konkurrensutsättning. Därför finns inget behov av att reglera vinster.”, skriver verket. Tydligare än så kan det knappast sägas.

Och i en artikel på DN Debatt häromdagen uttryckte sex representanter för den idéburna sektorn sin oro för vad som skulle kunna komma att hända om Ilmar Reepalus förslag blev verklighet. De menade att om förslaget genomförs kommer idéburen välfärd att få svårt att finnas kvar. Man pekade också på den absurda konsekvensen av att utredningens förslag om att planerade ändringar i huvudmäns styrelser ska anmälas till tillsynsmyndigheten i god tid för godkännande. Det skulle i praktiken innebära att den förälder som ska väljas in i styrelsen för sitt barns föräldrakooperativ först måste godkännas av kommunens tjänstemän. Det skulle, om det blev verklighet, vara helt horribelt.

Så kan vi inte ha det. Det enda rätta för regeringen är att slänga Välfärdsutredningens förslag i närmaste papperskorg. I stället bör man sätta sig ned och diskutera, gärna över blockgränsen, om hur man kan förbättra kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. För det viktiga för gemene man är inte om vård, skola och omsorg genererar vinst eller inte, utan det viktiga är vilken kvalitet dessa verksamheter har.

Dela med andra
redaktionen
redaktionen