Malm: Utgångspunkten i migrationspolitiken måste vara rättvisa

Fredrik Malm, Foto: Magnus Fröderberg
20191009 Foto: Magnus Fröderberg/Liberalerna

”Vi vill ha en humanitär ventil, vi tycker det är viktigt.” Det säger Fredrik Malm, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna. Samtidigt är han kritisk till det förslag om utökad humanitär ventil som nu regeringen lagt fram, utanför överenskommelsen i migrationskommittén. Liberalerna har protesterat mot förslaget och hoppas att regeringen ändrar sig.

Vilka är Liberalernas invändningar mot det förslag om utökad humanitär ventil som regeringen lagt fram nu?

– Vi vill ha en humanitär ventil, vi tycker det är viktigt. Den ska gälla i undantagsfall, eftersom det här handlar om personer som inte har tillräcklig starka asylskäl. Regeringen vill ha en bredare ventil som riskerar bli en ny grund för att stanna i Sverige, så att det inte längre gäller i undantagsfall.

– Vi är kritiska mot regeringens förslag därför att den ventilen är väldigt bred och risken är att väldigt stora grupper kommer kunna stanna i Sverige, trots att de har fått nej på sin asylansökan, säger Fredrik Malm. Detta har bland annat Migrationsverket pekat på i sitt remissvar till förslaget.

Liberalerna anser att det riskerar driva upp kostnader och innebära ett ökat tryck, fler kommer aktivt välja att söka asyl just i Sverige.

– Vi menar att det är viktigt att vi fokuserar på de flyktingar som är i störst behov av skydd och framför allt har skyddsbehov.

Utspelet har orsakat debatt internt. Vad säger du om kritiken?

– Jag uppfattar nästan ingen kritik mot förslaget i sakfrågan, om hur en sådan här ventil ska utformas. Kritiken handlar mer om frågan om regeringssamverkan. Och frågan om vilken regering vi ska stödja är väldigt laddad och uppslitande internt.

Tycker du att den här frågan har tillräcklig tyngd för att överväga en omvärdering av januariavtalet?

– Vi är inte i det läget nu. Det här är ett förslag som ännu så länge bara varit ute på remiss. Det ska tas fram en lagrådsremiss, därefter en proposition. Remissinstanserna är väldigt kritiska, inte minst Migrationsverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Enligt planen ska en proposition läggas fram i riksdagen senast den 8 april. 

– Om man läser regeringens förslag ser man att det är avsevärt mycket mer långgående än vad de vill medge, framför allt Socialdemokraterna. Det finns starkt fog för vår kritik.

– Regeringen har möjlighet att studsa tillbaka till det som var migrationskommitténs förslag. Den har några månader på sig att revidera förslaget. Den väldigt kraftiga kritiken från Liberalernas sida och den tuffa kritiken från Migrationsverket i deras remissvar, kan bidra till att regeringen förstår att detta inte är någon liten fråga. 

Hur går L:s linje ihop med tidigare landsmötesbeslut?

– Ingenting i den migrationspolitik som vi driver går emot några landsmötesbeslut. Jag har ägnat de senaste fem åren åt att försöka förankra en migrationspolitik där Liberalerna inte bara står med plakat där det står ”Alla måste få stanna i Sverige”, utan att vi faktiskt ser att det finns målkonflikter. L ska vara ett parti som väljarna ska kunna lita på inte driver Sverige in i en ny flyktingkris om vi skulle få ansvaret.

– Jag har pratat med i stort sett alla länsförbund, besökt lokalföreningar, jag svarar på mejl och deltagit mängder av digitala möten. Jag informerade kontinuerligt riksdagsgrupp, partistyrelse och partiledning under migrationskommitténs arbete. 

– Jag tycker vår politik är väl förankrad. Det betyder inte att alla håller med om den. Men jag bedömer att en majoritet i partiet tycker linjen är rimlig.

– Man ska också vara medveten om att i landsmötesbeslut ofta finns löpande text där man kan finna argument även för olika ståndpunkter ibland. Vi fick också en stor förändring i migrationspolitiken 2015. Äldre beslut speglar annan inställning i samhället, en annan regering och delvis ett annat Liberalerna då.

Har Sverige inte har råd med en generösare humanitär ventil?

– Vår utgångspunkt är att värna asylrätten. 

– De som kan få stanna på grund av en humanitär ventil är personer som kanske får en svår sjukdom under väntetiden eller som väldigt gamla till exempel. Men att en fullt frisk person kommer till Sverige och inte har asylskäl, och sedan på olika sätt håller sig kvar i landet genom att trotsa myndighetsbeslut och fördröja sin handläggning, för att i nästa led åberopa det som en humanitär omständighet och mena att man har stark anknytning till Sverige för att man har varit här i tre-fyra år. Ska det vara skäl att stanna i Sverige i alla fall? Jag tycker inte det är rimligt.

– Om Sverige har en så låg tröskel för att få stanna, vilket regeringens förslag riskerar att leda till, då kommer vi komma tillbaka till den situation vi hade -tidigare, då stora grupper kom till Sverige utan tillräckligt starka skäl att stanna, säger Fredrik Malm.

– Vi måste ha rättvisa regelverk som utgångspunkt, det är det viktigaste – inte att så många som möjligt ska få stanna.

– Vi har förändrat vår migrationspolitik de senaste åren, L är numera ett parti som tar ett större ansvar i migrationspolitiken. Vi ser att det finns målkonflikter och vi förstår att Sverige tidigare har begått misstag. Jag tycker att det är en viktig förändring som vårt parti har gjort.

Några kritiker har lyft frågan om att till exempel hbtq-personer riskerar utvisas utan den utvidgade humanitära ventilen. Vad säger du om det?

– Nej, det som är skillnaden mellan S och vårt förslag har ingenting med hbtq att göra, utan det handlar om att stora grupper ska kunna åberopa att de till exempel varit i Sverige länge. Regeringens förslag handlar i alla fall delvis om en väldigt specifik grupp av ensamkommande killar i 20-30-årsåldern. En person som blir förföljd på grund av sin sexuella läggning ska kunna stanna i Sverige – då har man enligt vår uppfattning asylskäl.

Fredrik Malm ser ingen mellanväg mellan regeringens nya förslag och det som tidigare lagts fram av migrationskommittén.

– Liberalerna förhandlade en humanitär ventil under ett års tid i migrationskommittén och vi fick igenom vårt förslag. Jag ser ingen anledning att förhandla bort det i efterhand för att hålla Miljöpartiet på gott humör, säger han och fortsätter:

– Migrationspolitiken har tagits som gisslan av de partier som står längst ut på kanterna.

Miljöpartiet har tagit frågan som gisslan rent sakpolitiskt i regeringen, genom att tvinga fram mycket kraftiga förskjutningar. Sverigedemokraterna har tagit själva invandringsdebatten som gisslan i offentligheten så att den hela tiden vinklas hårt.

– L är inget ytterkantsparti. Vi står i mitten av den politiska skalan och tycker det är viktigt att få en bred överenskommelse där både S och M ingår, på samma sätt som Sverige behöver för pensionerna och försvaret.

– Tar inte S och M ansvar för bred överenskommelse, då blir det mer polarisering och ett större glapp mellan politik och vad väljarkåren vill ha.

Fredrik Malm understryker att Sveriges kommuner och regioner även kritiserat att regeringen inte gjort några kostnadsanalyser för den utökade humanitära ventilen. 

– Det är ju så att bara för att man inte redovisar en kostnad, betyder inte det att det är gratis. Liberalerna har tusentals personer som är aktiva kommunpolitiskt. Om det kommer stora grupper som inte har skyddsbehov, men ska stanna i alla fall, kommer det tränga undan våra möjligheter att göra integrationsinsatser för de personer som verkligen har skyddsbehov.

– Utgångspunkten i migrationspolitiken kan inte vara att man ska vara snäll. Det måste vara att man ska vara rättvis. Det är två olika saker. Att tränga undan möjligheterna att få en bra integration för krigsflyktingar, för att istället lägga energi på personer som inte flytt något krig, är inte rättvist mot dem som har störst behov, avslutar Fredrik Malm.

Fia Björklund

DELA