Medborgarlön: Finland gör ett försök

Finland testar medborgarlön, ett alternativt trygghetssystem som verkar sakna gehör i Sverige.

Finland lider av ekonomiska problem. BNP har sjunkit kraftigt sedan finanskrisen och arbetslösheten är hög. Regeringen är sedan i maj 2015 högerliberal och består av Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna. De ska tillsammans försöka genomföra flera strukturreformer för att förbättra situationen.

Statsminister Juha Sipilä, Centerpartiets partiledare, gick till val på att införa medborgarlön och det är en av de planerade reformerna.

En opinionsundersökning gjord av Kaks i början av januari visar på att 51 procent av finländerna är positiva till medborgarlön, skriver Svenska Dagbladet.

Men vad är egentligen medborgarlön?

Det definieras av Nationalencyklopedin som ett offentligt trygghetssystem som garanterar samhällsmedlemmar inkomst utan ett krav på motprestation. Det finns olika former och två diskuterade alternativ är basinkomst och negativ inkomstskatt.

Basinkomst är ett generellt bidrag till samhällsmedlemmar oberoende av andra inkomster och negativ inkomstskatt innebär att alla under en viss inkomstnivå får ett bidrag som successivt trappas av med ökade inkomster.

Idén fick genomslag i slutet av 1960-talet genom ekonomer såsom Milton Friedman, John Kenneth Galbraith och James Tobin. Ett antal försök genomfördes under 1970-talet i USA och Kanada med varierande resultat. Lokala försök har även gjorts på senare tid i Namibia och Indien.

I Sverige finns ingen offentlig diskussion om medborgarlön. Miljöpartiet har förespråkat det men driver det inte längre. Stödet för arbetslinjen är till synes utbrett. Kritiker menar att arbetslinjen är ohållbar, och så även för medelklassen på sikt.

Författaren och journalisten Isobel Hadley-Kamptz skriver om detta i sin bok ”Frihet & fruktan”. Hon citerar Lenins ord – ”den som inte arbetar skall heller inte äta”.

För att beskriva problemen med den svenska modellen refererar hon till den engelske ekonomiprofessorn Guy Standing, en av de främsta förespråkarna av basinkomst. Han anser ett växande prekariat där allt fler omfattas av otrygghet på arbetsmarknaden. Personer med vikariat och visstidsanställningar har inte samma rättigheter som tillsvidareanställda. De saknar allt från sjukförsäkringsmöjligheter till jobbtrygghet trots att skattenivåerna är desamma som för dem med trygga anställningar.

Isobel Hadley-Kamptz skriver också om hur generell fattigvård ger socialtjänsten makten över den enskilde. En del hävdar att denna maktobalans kan användas för att uppfostra samhällets svaga. Är man i behov av ekonomiskt stöd så är man benägen att rätta sitt uppförande efter normen. Det är med dessa argument hon menar att bas-
inkomst vore att föredra framför dagens socialförsäkringssystem.

Förslaget om medborgarlön i Finland är kontroversiellt och de övriga regeringspartierna är inte övertygade. Nu utreds förslaget av en forskargrupp som ska lägga fram en rapport i november 2016. År 2017-2018 väntas försöket vara igång.


 

Liberalerna: Det är moraliskt orimligt

Fredrik Malm, ledamot i
arbetsmarknadsutskottet (L):

– Basinkomst är både moraliskt och ekonomiskt orimligt. Det skulle innebära att staten betalar människor för att de inte ska jobba. Att ersätta dagens inkomstbaserade ersättningssystem med en medborgarlön skulle dessutom tvinga människor med måttliga inkomster som blir arbetslösa att sälja både hem och bil. Det är inte rimligt. Tanken bakom det nuvarande systemet är att arbetslöshet inte är ett permanent tillstånd och att man mellan två jobb inte ska behöva drastiskt försämra sin levnadsstandard.

– Det som vi behöver göra på svensk arbetsmarknad är till exempel att minska marginaleffekter, öka motivationen att söka jobb och inte skapa inlåsningseffekter för nyanlända. Men det är fortfarande så att personer som lever på bidrag har olika behov. Varför ska en ensamstående kille i 20-årsåldern, som bor hemma och aldrig har jobbat, få samma bidrag som en ensamstående trebarnsmor som varit medelinkomsttagare i 20 år och betalat in till sin egen trygghet via skatt och avgifter?

– Vi behöver reformera det nuvarande systemet, inte införa basinkomst.


 

Svenska folkpartiet: Välkommet försök

Carl Haglund, partiordförande för Svenska folkpartiet i Finland:

– Vårt system är uppbyggt av en mängd olika stöd som administreras av olika instanser. Det blir väldigt mycket byråkrati – vår uppfattning är att systemet ska finnas till för individen, det känns ibland som att det är tvärtom nu.

– Vi har ännu inte så mycket information om förslaget i detalj. Men i bästa fall kan försöket leda till ett bättre stödsystem som uppmuntrar till att jobba och belönar utfört arbete. I värsta fall kan modellen ha en passiverande effekt, och det har vi inte råd med.

– Vi är dock allmänt försiktigt till försökskulturen. Försök tenderar bli permanenta utan att ordentliga konsekvensbedömningar görs. Samtidigt har vi ett uppenbart problem med bland annat flitfällor.

– Svenska folkpartiet ser ett definitivt behov av att hitta nya lösningar. Vi har inte gått in för en specifik modell utan arbetar för tillfället fram olika alternativ för skatte- och stödsystemsreformer för att få ordning på situationen. Vi följer förstås också med hur det här försöket utfaller. Vi är villiga att stötta regeringen om man för fram goda åtgärder. Alla försök att åtgärda problemen är välkomna.


 

”Det är en liberal idé”

Adam Cwejman är ledarskribent på Göteborgs-posten och rektor för Stureakademin. Tidigare var han förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet.

– Jag förespråkar inte basinkomst men jag använder ibland begreppet eftersom det är pedagogiskt. Basinkomst till allt och alla är dumt, dyrt och minskar människors incitament att arbeta. Jag tycker däremot att negativ inkomstskatt är en bra idé.

Negativ inkomstskatt kan beskrivas som en bakvänd progressiv beskattning där alla garanteras en ”basinkomst” men beloppet är inkomstbaserat och kan successivt trappas av med ökad löneinkomst, förklarar Adam Cwejman.

Han tycker att det finns stora problem med dagens socialförsäkringssystem.

– Bidragssystemet är för komplicerat och det skapar inlåsningseffekter för individen. Det är dyrt att förlora sina bidrag för att arbeta. Det lönar sig inte tillräckligt att jobba och människor fastnar istället i någon sorts träldom under Arbetsförmedlingen. Det är olika regler för diverse motprestationer i olika kommuner, ett komplicerat system för de flesta, säger han.

Adam Cwejman tycker att negativ inkomstskatt skulle ha många fördelar och därför är lämpligt att ersätta dagens bidragssystem med.

– Negativ inkomstskatt är enkelt och det skapar både frihet och trygghet för individen. Det resulterar i att människor kommer att våga ta risker som att byta jobb, börja plugga eller testa sina affärsidéer. Det skulle gynna Sverige.

Det är en liberal idé, menar Adam Cwejman.

– Socialliberaler borde föredra negativ inkomstskatt.


 

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl Foto: Linus Meyer

”Frihet kan ha baksidor”

Katarina Lundahl är chefsekonom på akademikerförbundet SSR och har tidigare varit utredare vid Liberalernas riksdagskansli. Hon ser att antal problem på den svenska arbetsmarknaden. Vissa grupper har svårt att ta sig in och marginalskatterna är höga. Hon är dock osäker på om basinkomst är ett bra alternativ.

– Lockelsen med basinkomst är att det är ett enkelt system. I dag är det stuprör mellan olika typer av ersättningar, som försörjningsstöd och a-kassa och där till exempel många som får försörjningsstöd egentligen är arbetslösa. En enda ersättningsnivå skapar enkelhet och förutsägbarhet.

För att människor ska vilja arbeta behöver dock basinkomsten vara relativt låg, anser Katarina Lundahl.

– Vi är vana vid att ersättningen i a-kassa och sjukförsäkring i viss mån är relaterad till den inkomst som har gått förlorad. En låg basinkomst är något helt annat. För att kompensera upp tryggheten skulle människor i större utsträckning behöva andra försäkringar eller acceptera till exempel en lägre a-kassa, säger hon.

Frihet kan ha baksidor.

– I dag ställs det oftast krav på att man själv måste söka jobb eller delta i aktiviteter för att får a-kassa eller försörjningsstöd. Med basinkomst försvinner det. Om ingen ställer krav tror jag att på sikt kommer färre i arbete.

Att frågan om basinkomst är död i svensk politisk debatt är inte konstigt enligt Katarina Lundahl.

-Alliansens jobbfokus förändrade debatten och nu ställer sig de flesta partier bakom att fler i arbete är ett viktigt politiskt mål. I den kontexten är det svårt att driva att man ska få pengar för att göra ingenting, avslutar hon.


 

Folkpartiets ungdomsförbund år 1979: Bidragssystemet bör ersättas

”Varje människa måste få en ekonomisk grundtrygghet”, skrev FPU år 1979 i sitt handlingsprogram. De föreslog ett nytt system, ett allmänt folkbidragssystem. Det har en hel del likheter med det som vi idag kallar medborgarlön.

”Det nuvarande bidragssystemet bör ersättas med att varje människa garanteras en minimiinkomst. Detta bör ske genom införandet av ett system med allmänt folkbidrag. Systemet innebär att alla människor över 16 år får förslagsvis ett basbelopp per år skattefritt, medan barnbidraget uppgår till förslagsvis 75 procent av basbeloppet”, fortsätter man.

Det nya systemet skulle ge låginkomsttagare och stora barnfamiljer en högre standard, personlig integritet skulle bevaras gentemot myndigheter, valfriheten skulle öka, ekonomiskt stöd bli oberoende av konsumtionsval, mindre administration och möjligheten att överblicka systemet skulle öka.

FPU ansåg att det allmänna folkbidragssystemet skulle ersätta bidrag som till exempel bostadsbidrag. Man önskade dock behålla sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och ATP. Folkpensionärer skulle få behålla den del av pensionstillskottet som överstiger folkbidragets storlek. FPU ansåg också att socialhjälpen skulle finnas kvar men menade att med det nya folkbidragssystemet skulle socialhjälpen behöva anlitas allt mindre.

Vidare tyckte FPU att förändringarna i systemet skulle finansieras genom att den statliga inkomstskatten ändras och tillsammans med kommunalskatten bli ungefär 60 procent.

 

Linn Friman