Mediernas framtid är osäker

Är papperstidningens tid helt förbi? Det frågar sig många efter mediekoncernen Stampens konkurshot och efterföljande rekonstruktion i våras samt de uppgifter om Mittmedias framtidsplaner som Dagens Nyheter avslöjade den gångna veckan.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke kommenterade Mittmedia eventuella planer på att göra sig av med majoriteten av sina journalister och omvandla sina tidningar till gratistidningar med orden ”medierna i stort, och lokalmedia specifikt, står vid kanten av ett stup”.

Den analysen är lätt att skriva under på. Den prenumererade papperstidningn är på väg att försvinna, det är ställt utom tvivel. Dess läsare blir allt färre för var dag som går. Ytterst få unga öppnar i dag en papperstidning. Exempelvis visade en undersökning från Statens medieråd att den dagliga läsningen av tidningar och böcker i åldersgruppen 17-18 år rasade från 23 procent 2013 till 13 procent 2014. Och den statliga medieutredningen drar i sitt delbetänkande från förra året samma slutsats: ”Medborgarna har på kort tid förändrat sina nyhetsvanor, tydligast i de yngre ålderskategorierna. Läsningen av papperstidningen har sjunkit avsevärt …”

Få är nog förvånade över utvecklingen, men den har nog gått betydligt fortare än många har tänkt. Medieutredningen spår att om fem till tio år från nu kommer ett antal tidningar att sänka utgivningstakten, andra att försvinna. Men det verkar gå fortare än så nu när bollen väl har satts i rullning. Mittmedia nye vd Per Bowallius bekräftar exempelvis till Medievärlden att det snart kan bli aktuellt med minskad utgivning för ett antal av koncernens tidningar.

Och när NU i våras intervjuade Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef på Mittmedia, konstaterade han att printmedia inte kommer att finnas kvar i framtiden. I stället såg han digitaliseringen som den räddande ängeln för tidningarna. Och allt fler övergår nu från att läsa sin papperstidning till morgonkaffet till att i stället ta del av den av den via mobiltelefon eller läsplatta. Problemet är bara att tidningarna forfarande brottas med hur de ska ta betalt för den digitala varan på ett lönsamt sätt. Den nöten har ingen riktigt lyckats knäcka ännu.

Ett annat problem som följer av att allt fler papperstidningar minskar sin utgivning, görs om till gratistidningar eller försvinner helt är att den lokala journalistiken, och inte minst granskningen av lokala beslutsfattare, då tenderar att försvinna. Det är ett problem för demokratin. Likaså lär de opinionsbildande sidorna också gå hädan om allt fler tidningar görs om till gratistidningar, vilket på sikt också kan leda till minskad öppenhet och demokrati.

Att papperstidningen i sin nuvarande form försvinner är tämligen säkert, men vad som kommer i stället är betydligt mer osäkert. Om Mittmedia exempelvis gör slag i saken och säger upp 75 procent av sina journalister till 2018 är den svenska dagspressen illa ute. Det återstår att se vad Medieutredningen har för lösning när man kommer med sitt slutbetänkande om några månader. Det är inte svårt att förstå att kultur- och mediaministern just nu har svårt att sova om nätterna.

Dela med andra
Ylva Westlund
Ylva Westlund