NU-enkät: Tveksamhet till medlemsomröstningar om politiska vägval

Vem ska få vara med och fatta avgörande beslut inom Liberalerna? Den frågan har kommit upp ofta de senaste åren. Från vilka som får avgöra vem som ska leda partiet till inriktningen på strategiska vägval. NU genomförde två enkäter om frågan om medlemsomröstningar. 

Det var tidigare riksdagsledamoten Mathias Sundin som föreslog att medlemsomröstning skull kunna vara ett sätt att komma ur låsningen kring januariavtalets fortsatta vara eller inte vara, bland annat i NU nr 53 2020. 

Det finns många frågor kring hur det skulle gå till, om omröstningen skulle vara direkt beslutande eller rådgivande – och i så fall för vilket organ som ska fatta det slutgiltiga beslutet? När Sundins förslag diskuterats vidare har det varit långt ifrån klart. 

Och det är klart att för många kan dessa frågor vara avgörande för om de ställer sig negativa eller positiva till förslaget. Men det kan också vara intressant att försöka bilda sig en uppfattning om ifall det finns förutsättningar att tro att en medlemsomröstning skulle fungera för att desarmera den akuta konflikten eller inte – oavsett de närmare formerna.

Eftersom Liberalerna idag inte har institutionaliserat medlemsröstningar vare sig i stadgar eller tidigare praxis, så finns ju till exempel en risk att formen i sig skulle kunna ses som illegitim. 

Sådana uppfattningar fördes fram mot de län som beslutade att genomföra omröstningar bland sina medlemmar under partiledarvalet, bland annat för att kritikerna då menade att det utgjorde ett sätt att försöka påverka de valda landsmötesombuden att rösta på ett visst sätt. 

Tidningen NU genomförde därför två snabbenkäter över helgen, i syfte att försöka ta reda på om det finns något stöd för förslaget och hur det i så fall ser ut. 

Enkäter av det slaget kan aldrig ge mer än en indikation. Men indikationen kan eventuellt säga något viktig eller intressant i sig, som för diskussionen vidare. 

I ljuset av att förslag funnits och diskuterats om att institutionalisera möjligheten att hålla medlemsomröstningar i samband med partiledarval, vilket togs vidare till en utredning och beslutades på partirådet 2020, valde vi att ta med en fråga om det för att kunna avgöra om stödet skilde sig mellan de två förslagen. 

Enkäterna innehöll därför två frågor, men gav också deltagarna möjlighet att ge en frivillig, skriftlig kommentar. Svaren på enkätfrågorna redovisas anonymt, medan de som lämnade kommentarer tillfrågades om namn och bostadsort. 

Den första enkäten skickades till NU:s sändlista till ordföranden för föreningar och förbund inom Liberalerna. Av 323 mottagare svarade 175, alltså en svarsfrekvens om 54 procent.

Det ska också sägas att instruktionerna underströk att enkäten var ställd till dem som individer och inte i egenskap av att vara ordförande. 

Den andra enkäten genomfördes som en öppen enkät, där länkar till enkäten postades i de två stora diskussionsgrupperna på Facebook som står Liberalerna nära, ”Liberaler – vilken väg tar vi?” och ”Team Liberalerna”. 

Eftersom det var en öppen enkät är det svårare att säga något om vilka som besvarat den. 

För att någorlunda säkerställa att ingen svarade mer än en gång krävdes att deltagarna lämnade en e-postadress, men utlovades ändå att svaren på enkätfrågorna sammanställs och redovisas anonymt. (E-postadresserna har sedan också raderats när enkäten avslutats.) 

Denna enkät gav 198 svar. 

De två grupperna är någorlunda jämförbara i storlek. Det gör det någorlunda rimligt att anta att länken till den öppna enkäten troligen inte spritts till utomstående som kan tänkas ha intresse av att sabotera undersökningen, vilket ett oväntat högt deltagande skulle kunna indikera. 

Det är första gången som NU prövat att på detta sätt genomföra en öppen enkät.  

Några deltagare påpekade att frågeformuleringarna inte innehöll ordet ”rådgivande”, vilket, framför allt när det gäller det förslag som faktiskt behandlats (val av partiledare) var en förutsättning i det alternativ som presenterades för partirådet. 

Det påpekandet är naturligtvis helt riktigt. 

Frågan löd: ”Tidigare gick Liberalernas riksorganisation ut med en enkät om medlemsomröstningar vid partiledarval. Det ledde till ett principbeslut vid partirådet 2020 att gå vidare med frågan. Oavsett om du deltog i enkäten eller partirådet, hur ställer du dig till förslaget att välja partiledare genom medlemsomröstning?”

Syftet med formuleringen var att försöka fånga bredast möjliga uppslutning bakom användandet av medlemsomröstning, vilket gjorde att preciseringen till ”rådgivande medlemsomröstning” som fanns i de slutliga förslaget, inte sågs som viktig i sammanhanget. Att den är rådgivande, är ändå en del av valprocessen.

Men det kan ha påverkat en del av de avlämnade svaren, där kanske fler avstod från att besvara frågan eller valde att svara nej om de uppfattade att den inte omfattade det förslag som partirådet behandlat.

Bland ordförandena var det 74,6 procent som uppgav att de hade varit för förslaget om att använda medlemsomröstning vid partiledarval. 17,9 procent att de varit emot det. 7,5 procent ville inte besvara frågan. 

I den öppna enkäten var förhållandena snarlika, 69,2 procent uppgav att de varit för, 21,7 procent att de varit emot och 9,1 procent ville inte

Diagram 1 Bland ordförande svarade 47,4 procent att de stödde förslaget att använda medlemsomröstningar i politiska frågor, medan flertalet, 49,1 procent, inte gjorde det.

besvara frågan. 

Bland samtliga svarande finns alltså en stark uppslutning bakom att alla partimedlemmar ska kunna göra sin röst hörd i samband med partiledarval.

Den andra frågan i enkäten löd: ”I vägvalsdebatten (om partiets strategi i regeringsfrågan inför valet 2022) har bland annat Mathias Sundin föreslagit att medlemsomröstning skulle kunna användas. Eller vid andra större och viktiga strategiska frågor av liknande dignitet. Hur ställer du dig till det förslaget?” 

Här svarade 47,4 procent av de tillfrågade ordförandena att de var för ett sådant förslag medan 49,1 procent svarade att de var emot. 3,5 procent ville inte besvara frågan. 

I den öppna enkäten svarade 42,4 procent att de var för förslaget medan 56,6 procent svarade att de var emot det. Här var det enbart 1 procent som inte ville svara på frågan. 

Det ger alltså ett tydligt utslag i båda grupperna även här. Det är ett betydligt lägre stöd för att använda medlemsomröstningar som ett sätt att slita tvister om vägvalsfrågor. Inte

Diagram 2 I den öppna enkäten svarade en lägre andel, 42,4 procent att de stödde förslaget att använda medlemsomröstningar i politiska frågor, medan majoriteten, 56,6 procent, inte gjorde det.

i någon av de två grupperna fanns majoritet för det, även om skillnaden var något mindre bland de tillfrågade ordförandena. 

Det är i sig ett intressant resultat. Som flera av kommentarerna också vittnar om finns det på många håll både förväntningar om att medlemmar ska få utrymme att påverka och förhoppningar om att detta utrymme ska öka – men det kanaliseras inte nödvändigtvis bäst genom att arrangera omröstningar om politiskt laddade men eventuellt komplicerade frågeställningar. 

Andra kommentarer betonar också att beslut på till exempel ett landsmöte inte enbart är själva beslutstillfället i sig, utan resultatet av en process med motioner, svar, dialog och ofta tillfällen till samråd i olika former innan själva landsmötet hålls.

Det finns också en grupp bland kommentarerna som berör att det finns en implicit målkonflikt mellan beslutsformer som blir bindande för partiets ledande företrädare och att genom valet av dessa ge dem mandat att leda, vilket också är en aspekt att ta hänsyn till.

Ulf Schyldt

DELA