På demokratins bakgård

BLAND REMISSVAREN PÅ Demokratiutredningen är ett speciellt intressant – från Ljusnarsbergs kommun. De sågar utredningen, med huvudargumentet att vi ”fokuserar väldigt mycket på alla som inte är politiker.”

Det är belysande för ett slutet politiskt branschtänkande som tyvärr inte är sällsynt i partiorganisationer och kommuner.

De politiska partierna har blivit allt mer homogena, en sorts intresseorganisationer för förtroendevalda. Och visst bör de förtroendevaldas villkor tydliggöras och förbättras. Men den viktigaste förändring som måste ske är att partierna blir mer inkluderande.

I DAG ÄR unga, utlandsfödda och människor med funktionshinder underrepresenterade i kommunfullmäktigeförsamlingarna. Det innebär att de folkvalda inte får tillräckligt inflöde av kunskaper och erfarenheter. Och att församlingarna inte är representativa.

För drygt 20 år sedan, under ett liberalt socialdepartement, genomfördes en av vår tids stora frihetsreformer, LSS. Den gav människor med funktionshinder större chans att leva ett liv som andra. Frågan är om de förslag till försämringar av LSS som nu förbereds skulle varit möjliga om funktionshindrade hade en rimlig representation i politiken.

Personer med funktionshinder har inte likvärdiga möjligheter att delta i politiken. Otillgängliga vallokaler, otillgänglig information och lokaler som inte är anpassade används för nämndsammanträden och politiska möten. Grundläggande förutsättningar för att delta på lika villkor saknas.

FÖRTROENDEVALDA SOM BEHÖVER personlig assistans eller ledsagarservice får ofta välja mellan att använda sina timmar för det politiska engagemanget eller nödvändiga vardagssysslor. Det innebär att människor väljer bort politiskt engagemang till förmån för att använda de timmar som beviljats till annat, som till exempel att hämta barnen på dagis.

Allt detta är saker som borde vara lätta att göra någonting åt. Det borde vara självklart att se till att nämnder och partier möts i tillgängliga lokaler med hörselslinga. Dessutom borde extra assistanstimmar beviljas för att politiskt valda med funktionshinder ska kunna fullgöra sina förtroendeuppdrag.

Människor med funktionsnedsättning har fastnat på demokratins bakgård. De tillhör dem ”som inte är politiker”, för att tala med Ljusnarsbergs kommun. Det är ovärdigt en demokrati.

Olle Wästberg,
har bland annat varit riksdagsledamot, ledamot av FP:s partistyrelse, chefredaktör för Expressen och generalkonsul i New York.

Dela med andra
Linn Friman
Linn Friman