Pengar i redan fulla fickor hjälper inte

Några kvarter från där jag bor, på Söder i Stockholm, flyttar nu hyresgäster in i ett nybyggt hus.  Snitthyran för en trea på 77 kvm är 15 733 kronor i månaden, det vill säga nästan 189 000 kronor per år.

Det är ingen sniken privatvärd som byggt och äger huset, utan allmännyttiga Stockholmshem. Hyran är på vanligt sätt framförhandlad med Hyresgästföreningen.

Inte heller är hyran, 2 454 kr per kvadratmeter, unik. Även i rätt oattraktiva lägen i kan nybyggnationen ligga på över 2 000 kronor. Och det är inte enbart i Stockholm.

Av detta kan man dra slutsatsen att det inte kommer att byggas fler nya hyresrätter om man tar bort hyresregleringen. I nybyggen tillämpas i praktiken marknadshyra.

Däremot skulle en avreglering leda till omfördelning inom beståndet. Hyresgäster som vill bo kvar skulle inte ha råd att göra det och de så kallade flyttkedjorna skulle komma igång. Fler människor fick bostad – men till priset av att andra tvingades lämna bostäder som de vill bo kvar i.

Detta är något annat än situationen för villor och bostadsrätter där en del inte flyttar eftersom reaskatt och uppskovsavgift äter upp hela vinsten och kan göra att en flytt till mindre går med förlust.  Att till exempel växla ränteavdraget mot sänkt reaskatt och avskaffad uppskovsavgift skulle få fart på ägarmarknaden.

Den andra slutsatsen av de höga hyrorna i nybyggnation är att byggföretagen lär dra sig fram utan statliga subventioner. Regeringen tänker sig att satsa 3,2 miljarder kronor per år för att få fram 15 000 nya hyresrätter varje år.  Men byggbranschen är starkt lönsam. Att pula ner mer pengar i de redan fulla fickorna löser inte problemen.

Sverige bygger för lite och bygger för få hyresrätter. Det kan ta tio år från beslut till spaden i marken. Då ökar incitamenten att få tillbaka de pengar som man har legat ute med länge. Och då är det enklaste att sälja till en nybildad bostadsrättförening.

Ett annat skäl är att krångliga regelsystem, bland annat att byggnormerna skiljer sig mellan kommuner, dels gör att mindre företag inte har råd att ge sig in i spelet, dels att utländska företag håller sig borta. Dålig konkurrens leder alltid till höga kostnader. Så också i det svenska byggandet.

Vi borde skapa en gemensam nordisk marknad, med samma regler i alla nordiska länder. Då skulle vi kunna få riktig konkurrens – mer industriellt byggande och lägre kostnader. Och genom en snabbare plan- och byggprocess fler hyresrätter.

Olle Wästberg
Har bland annat varit riksdagsledamot, ledamot av FP:s partistyrelse, chefredaktör för Expressen och generalkonsul i New York.

Dela med andra
Tobias Setterborg
Tobias Setterborg