När den syriska flyktingkrisen blev uppenbar åtog sig Sverige att ta in fler människor per capita än något annat europeiskt land. Sedan dess, över natten eller åtminstone under hösten 2015 ändrades den allmänna opinionen. Sverige minskade avsevärt antalet flyktingar med uppehållstillstånd och deporterade ett rekordantal personer.
Under den senaste valkampanjen kom nästan alla stora och mindre partier överens om att invandringen bör begränsas drastiskt.
Retoriken som används för att stänga Sveriges gränser är välbekant: det handlar om rädsla för brottslighet och anklagar invandrare för att misslyckas med att integrera. Men den största frågan för svenskar är den upplevda belastningen på välfärdsstaten, som i sin tur är kärnan i svensk nationalism.
Sveriges välfärdsstat skapades som ett uttryckligt nationellt projekt, inte bara som ett svar på ojämlikhet eller klasstrid, men som ett sätt att ”återuppbygga befolkningen” i ett land som drabbats av hungersnöd och utvandring. Uppförandet av välfärdsstaten för hundra år sedan gick hand i hand inte bara med industrialisering utan även med pronationalistisk politik.
Sedan andra världskriget har mänskliga rättigheter vuxit fram som ett koncept för alla människor, det är just därför de heter mänskliga rättigheter och inte medborgerliga rättigheter. Mänskliga rättigheter tjänar syftet att ge individer rättigheter i strid med staters intressen. Därför har vi en ordning där mänskliga rättigheter inte är en nationell angelägenhet utan en internationell rättsordning.
Det verkar finnas en politisk konsensus att se välfärdsstaten i Sverige inte som ett säkerhetsnät men som ett fågelbo där de som byggt upp den ska ha nytta av den. Liberaler, ligger på vårt samvete att 2015 års solidaritetskris i Sverige blir en parentes i svensk historia.
Den ideologilösa nostalgi som verkar eftersträvas av många andra partier har gjort dem till systemkramande samhällskollapsprofeter. Vi har uppgiften att vara kraften som visar sambandet mellan den välfärden vi värderar högt och den rättvisan för människan vi tar kamp för. Liberala idéerna har segrat över de konservativa och socialistiska när de bryter dåliga trender.
Simona Mohamsson
