Sveriges kommuner måste dela på ansvaret

– Jag tycker att kommunalpolitik är så otroligt roligt. Man påverkar människors vardag på en gång. Det säger Helene Odenjung, kommunalråd i Göteborg och gruppledare för Liberalerna i SKL.
Den 1 oktober tog Helene Odenjung över ledarskapet för den liberala gruppen i Sveriges kommuner och landsting (SKL) efter Lennart Gabrielsson.

Hur känns det att efterträda ­honom?
– Lennart är en otrolig förebild som alltid har funnits här och att kliva i någon annans skor gör man inte så lätt. Men Lennart är en person som man fortfarande kan ringa till om man undrar över något. Det känns väldigt tryggt.

Vilken är den viktigaste frågan för SKL just nu?
– Det är jättemånga frågor som är aktuella just nu. Bostadsbyggandet är väl den mest akuta, en fråga som alla kommuner har gemensam. Flyktingmottagandet och integrationen är en annan. Vi måste se till att alla som har kommit hit kommer i arbete och får någonstans att bo. Det måste bara funka.
– Ytterligare en fråga som SKL brottas med är den framtida kompetensförsörjningen. Om vi ska kunna locka några människor att jobba i den kommunala eller landstingskommunala sektorn framöver måste vi bli bättre arbetsgivare. Det är en stor utmaning. Det är inte många 16-åringar i dag som drömmer om att arbeta inom äldreomsorgen.

Vissa kommuner säger nu nej till att ta emot flyktingar och ­hänvisar till bristen på bostäder trots att de enligt lag är skyldiga att ta emot ett visst antal. Hur ser du på det?
– Bostadsbristen är inget nytt problem. Sedan råkar den bli akut i vissa kommuner nu. Men det beror på att de inte har byggt tillräckligt tidigare. Har man som princip att Europas länder ska dela på det här ansvaret, då måste också Sveriges kommuner göra det.
– Samtidigt måste regeringen svara upp och underlätta för kommunerna, exempelvis när det gäller temporära bygglov för modulhus. Tyvärr tar ju lagstiftningen sådan fruktansvärd tid. Jag tycker att om man vet att man vill förenkla bygglovshanteringen, ge då kommunerna dispens. Då tror jag faktiskt att de skulle lösa frågan.
– För övrigt tror jag inte att någon kommun egentligen önskar att bygga modulhus. Det är dyrt eftersom man inte kan räkna av det på 100 år som med ett vanligt bostadshus utan man måste göra det på den begränsade tid som bygglovet gäller, ofta 15 år. Så det blir en väldigt dyr konstruktion. Men om det är det som är alternativet till att man ska öppna gymnastiksalar och klassrum igen för att få plats med folk, så är detta ju ett betydligt mer värdigt boende.

Vad gör ni för när det gäller ­skolan och integrationen?
– SKL jobbar ihop med Skolverket för att lyfta skolans resultat. Vi ute i kommunerna har otroligt mycket att göra för att åstadkomma detta. Det är ingen hemlighet att jag tycker att huvudmannaskapet för skolan borde gå över till staten. Och jag tycker mig se signaler att det lutar åt det hållet för många partier. Att man helt enkelt måste ta ett större grepp därför att kommunerna inte har lyckats som huvudmän.
– Och så länge staten inte tar sitt ansvar fullt ut kan SKL agera som pådrivare i olika projekt exempelvis för att lyfta matematiken. Alliansregeringen införde Mattelyftet. Vi tror nu att det skulle vara bra med ett Mattelyft 2 så att man får ut pedagogiken i klassrummen.

Vilka är de stora stridsfrågorna inom SKL just nu?
– Vinster i välfärden är helt klart en stridsfråga. Känns som om Välfärdsutredningen är konstruerad för att vara just detta. Den är inte grundad på fakta utan mer på känslor. Det system som Ilmar Reepalu har tagit fram är helt obegripligt för alla parter.
–Vi måste prata kvalitet, inte eventuell vinst. Oavsett vem som är utförare så vill vi ju ha nöjda brukare. Det måttet är så otroligt mycket viktigare än vad som står i balansräkningen.

Finns det någon annan ­stridsfråga?
– Det kommer nya varje månad. Men regionindelningsfrågan har väl blivit en stridsfråga. Många är nog överens om problemet och att man behöver samarbeta mer för att klara välfärden och dess ­finansiering.
– Jag tycker dock att regeringen har hanterat detta ganska så taffligt. Man slänger fram ett pussel där man lägger ut några bitar men låter resten vara kvar i lådan. Man har inte tänkt igenom vad det får för konsekvenser samtidigt som man stressar igenom detta till 1 januari 2018. Det måste till ett mer grundat förslag som är bättre förankrat.

Något annat från regeringens sida som irriterar dig?
– Det finns en förkärlek hos regeringsföreträdare för så kalla-
de pressmeddelandepengar och att komma med uttalanden om att ”nu storsatsar vi”. Ta till exempel utbildningsminister Gustav Fridolin som nu säger att han ska satsa en massa pengar på upprustning av skollokaler. Räknar man ut hur mycket det blir per skola i Sverige blir det inte mer än ett par hundralappar.
SKL-uppdraget gör att Helene Odenjung är i Stockholm regelbundet. Men hon har inte haft några planer på att bli exempelvis riksdagsledamot i stället.
– Det är en otrolig förmån att få jobba med den jordnära politiken och syssla med frågor som är nära människor och som diskuteras kring fikaborden. Och samtidigt koppla ihop det med rikspolitiken, det hänger ju ihop. Vi ska se till att göra både Sverige och Sveriges kommuner, regioner och landsting mer liberala. Och jag får ju ändå min dos av rikspolitiken i och med att jag sitter i både partiledningen och partistyrelsen.

Lena Hallerby

Detta är SKL
SKL är både en arbetsgivar- och en ­intresseorganisation.
Organisationens uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet och ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom.
SKL är också arbetsgivarorganisation för alla kommuner, landsting och regioner, som tillsammans är arbetsgivare för mer än en miljon människor. SKL har till uppgift att teckna centrala kollektivavtal om lön och allmänna anställnings­villkor.

DELA