Var ska de enkla jobben skapas?

Hur skapas nya jobb i den digitala ekonomin? Och hur ska nyanlända komma in på den nya arbetsmarknaden? Det var frågan på Liberalernas ­ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen.

Liberalernas nye ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson inledde seminariet med att konstatera att ungefär hälften av de nyanlända som i dag kommer till Sverige har högst en förgymnasial utbildning. Och efter sju år i landet har inte ens hälften av dem med kort utbildning ett jobb att gå till.
– Vi har möjlighet att göra invandrarna till en tillgång för Sverige, menade Mats Persson samtidigt som han pekade på att vårt land har lägst andel enkla jobb i Europa enligt Eurostat.
Han ställde sedan frågan till panelen, Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Anna Breman, chefs­ekonom på Swedbank, hur de trodde att man skulle kunna få den ekvationen att gå ihop.
Andreas Bergh konstaterade snabbt att vi i Sverige faktiskt har lyckats väldigt med den svenska modellen, nämligen att inte ha några företag som konkurrerade med enkla jobb med låg lön.
– Men att vi har lyckats så bra med det som vi förutsatte oss, gör också att vi nu befinner oss i en mycket prekär situation.
Han fortsatte att konstatera att han ändå tror att det finns ett behov av enklare jobb i Sverige, något som han exemplifierade med sin egen arbetsplats.
– På mitt jobb vill inte längre städarna tömma papperskorgarna, så nu gör professorer och docenter det. Framöver kanske detta kan göras av nyanlända, såvida inte Ideon några kvarter bort från universitet uppfinner en robot för ändamålet.
Mats Persson menade att om vi inte löser jobbfrågan för de nyanlända kommer vi att få en grov polarisering ute i samhället, en polarisering som är grogrund både för kriminalitet och samhälle som vi inte vill ha.
– Det är bättre att människor har ett jobb att gå till, även om det innebär lägre lön, i stället för att leva på bidrag, sade han om berättade om Liberalernas förslag om startjobb.
Anna Breman höll med.
– Alla måste få en första chans, men samtidigt är det viktigt att detta inte blir en ny permanent grupp som fastnar i en viss sorts jobb, sade hon.
Andreas Bergh pekade här på teknikens möjligheter att koppla ihop utbud och efterfrågan och tog dejtingsajterna som exempel.
– Dejtingmarknaden fungerar i dag bättre än jobbmarknaden.
Anna Breman var inte sen att haka på och menade att tekniken ju finns för att para ihop arbetsgivare och arbetssökande. Och att man med teknikens hjälp skulle kunna få ännu fler egenföretagare när det gäller just enklare tjänster.
– Någon behöver få en gardin uppsatt men har ingen borr och behöver snabbt hjälp. Man kan hitta varandra via en app. Men det är samtidigt viktigt att vi redan från början skapar en vit tjänstesektor för detta. Rapportering till exempelvis Skattemyndigheten med mera bör också kunna skötas direkt i appen.
Mats Persson undrade slutligen var panelen trodde att de nya jobben kommer att uppstå.
– Det är svårt att planera var de ska komma, sade Anna Breman. Programmerare är i dag den vanligaste yrkeskategorin, men jobbet som sådant existerade inte för 30 år sedan.
Andreas Bergh trodde i sin tur att människor vill använda en del av den ökade produktiviteten till mer fritid. Därför trodde han att de nya jobben kommer att vara kopplade till just fritid.

Lena Hallerby

Dela med andra
Linn Friman
Linn Friman