Alla pratar om klimatet. Och det är fantastiskt. Mänsklighetens påverkan på den globala uppvärmningen är en av våra viktigaste framtidsfrågor, och både politiker och privatpersoner har ett stort ansvar att agera för minska koldioxidutsläppen. Men hur mycket vi än pratar är det något som ofta saknas: praktisk och rationell information.
Idag handlar klimatdiskussionen till stor del om att flyga mindre och att äta mindre kött, men sällan om övrig konsumtion. Vi ska inte sluta prata om flyg och kött, men vi måste bredda vårt fokus. Hur ska jag som konsument tänka generellt för att vara klimatvänlig? Alla vet idag hur man ska resa, men knappt någon vet hur maten de äter transporteras till butiken. Vilka varor flygs in, och vilka lastas på fartyg?
Många jag pratar med säger samma sak – det saknas lättillgänglig, översiktlig information. Klimatkonsumtion – hur funkar det?
Hur många vet om det är bättre att köpa en bomullsjacka från Kina, eller en nylonjacka från Italien? Ska man köpa svenska skor i svenskt skinn, eller sneakers från Sydamerika? Släpper ekologisk livsmedels-produktion ut mer koldioxid än vanligt jordbruk? Är ärtor från stora industriella gårdar bättre för klimatet än morötter från Bondens Marknad?
Där har vi rejäla köttben (eller tofupinnar!) för media att ta tag i. Get busy, klimatbevakare!
Men även producenterna och handeln måste agera. Det behövs inte bara nyckelhåls- och svanmärkning på förpackningarna, utan även koldioxidmärkning. Då kan konsumenterna själva göra medvetna val.
När vi sedan har den information vi behöver måste vi använda den rationellt. Många klimatval idag görs istället utifrån om det känns bra i magen. Vissa skriker högt i klimatdebatten, men på vägen hem från jobbet köper man etiskt ekoodlade blåbär från Systrarna Voltaire influgna från Uruguay, eller organisk hipsterbarnmat från Nya Zeeland på 100-gramsburkar.
Att agera klimatvänligt handlar inte om symbolik eller om det spontant känns rätt. Att köpa en elcykel är bara bra för klimatet om elen den går på är fossil-fri. Att ersätta plastpåsarna när man handlar kan verka självklart, men en ekologisk tygkasse måste användas 20 000 gånger för att komma ner i samma miljö- och klimatpåverkan som en plastpåse.
Och omvänt – kanske känner man sig som en hycklare när man flyger till en internationell klimatkonferens eller tar bilen till årsmötet med Gröna -liberaler. Men det är inte hyckleri – det är ett rationellt beslut utifrån vad som är bäst för klimatet på sikt.
På samma sätt måste vi granska de politiska förslagen. Att sponsra kurser som botar ”klimatångest” med hundratusentals kronor, eller att subventionera lyxbilar bara för att de går på el är naturligtvis ren galenskap. Detta är skattepengar som istället borde gå till internationellt klimatbistånd eller forskning på nästa generations kärnkraft. Klimatsymbolismen och känslopjunk måste ersättas med klimatpragmatism.
Även medias klimatbevakning måste präglas mer av rationalitet. Greta Thunberg gör ett fantastiskt jobb för att lyfta klimatfrågan, men jag struntar blankt i vilken båt hon seglar till Amerika. Fokusera på mötena där hon deltar, och mindre om hur hon reser dit.
När klimatdiskussionen handlar om information istället för känslor, när den handlar om hur vi ska göra rationella val och inte om symbolik – då kommer den nå ut och göra skillnad på riktigt.
Eric Aronson
